21.8.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 277/57
Talan väckt den 3 juli 2017 – Capo d’Anzio mot kommissionen
(Mål T-425/17)
(2017/C 277/82)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Capo d’Anzio SpA (Anzio, Italien) (ombud: advokaten S. Carloni)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
—
ogiltigförklara, i enlighet med artikel 263 FEUF, kommissionens beslut C (2017) 2953 final av den 28 april 2017 om återkrav av ett belopp på 193 120 euro, jämte dröjsmålsränta, som ursprungligen beviljats sökanden som förfinansieringsbelopp inom ramen för bidragsavtalet LIFE10 ENV/IT/000369 – LCA4PORTS.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden följande.
1.
Bolaget Capo d’Anzio SpA ingick den 14 oktober 2011 bidragsavtalet LIFE10 ENV/IT/000369. Enligt avtalet skulle Europeiska kommissionen till Capo d’Anzio SpA betala ett bidrag (på 45,94 procent av det totala beloppet, dock högst 485 300,00 euro) inom ramen för ett projekt avseende en studie av miljöhållbarheten i utvecklingen av hamnen i Anzio, vilket föreskrevs i det projekt avseende genomförande, omstrukturering och utvidgning som godkänts av de behöriga myndigheterna.
2.
Vid utförandet av det arbete som angavs i projektet påpekade kommissionen, efter att först ha konstaterat att projektarbetet inledningsvis helt uppfyllde kraven i avtalet och enligt lag, att vissa formella skyldigheter inte hade fullgjorts, vilket föranledde att projektet skulle avbrytas, och krävde därefter, genom det angripna beslutet, återbetalning av de fastställda beloppen.
3.
Sökanden gör gällande att kommissionen bröt mot artikel 11 och följande artiklar i de allmänna bestämmelserna om det förfarande som ska iakttas vid avbrytande av projektet och därpå följande hävning av bidragsavtalet samt återkrävande av förfinansieringsbelopp.
4.
Kommissionen har i förevarande fall hänvisat till att den från Capo d’Anzio mottagit meddelanden om att bolagets ekonomiska svårigheter endast var tillfälliga, med uttryckligt angivande av att dessa svårigheter berodde på olagliga handlingar och omständigheter som låg utanför bolagets kontroll.
5.
Capo d’Anzio har kontinuerligt och på ett korrekt sätt hänvisat till nämnda svårigheter, vilka ligger utanför bolagets kontroll, och bett kommissionen, senast genom skrivelse av den 2 november 2015 och efterföljande skrivelse av den 7 december 2015, att beakta dessa när den fattade beslut rörande avtalet. Bolaget bad kommissionen om ett möte för att kunna redogöra för skälen härtill och åtog sig uttryckligen att under alla omständigheter återbetala förfinansieringsbeloppet för det fall att bolaget definitivt skulle sakna förmåga att fullgöra sin rapporteringsskyldighet avseende projektet.
6.
Kommissionen tog inte någon hänsyn till de anförda skälen och begärde inte in närmare upplysningar, så att sökanden kunde utöva sin rätt till försvar, utan tillämpade i stället de allmänna bestämmelserna, varvid den likställde bolagets beteende med ett otillåtet avtalsbrott.
7.
Capo d’Anzio hade rätt att få en möjlighet att efterkomma kommissionens begäran, med styrkande av att bolaget inte hade gjort sig skyldigt till ett otillåtet avtalsbrott, och därigenom kunna tillvarata sin rätt att inte lida skada på grund av en situation som låg utanför bolagets kontroll.
8.
Kommissionens uppförande innebar således en begränsning av bolagets rättigheter och ett åsidosättande av allmänna rättsprinciper enligt vilka ett avtal får hävas endast om det föreligger ett otillåtet avtalsbrott.
9.
Åsidosättandet av förfaranderegler och materiella regler fick till följd att det angripna beslutet blev orättvist. Genom detta beslut återkallades den delfinansiering som tidigare beviljats, trots att Capo d’Anzio i sak hade använt de från kommissionen erhållna beloppen på ett korrekt sätt, för att betala de fackmän som getts i uppdrag att genomföra projektet. Kommissionen valde i stället att tillmäta den rent formella omständigheten, att bolaget inte förmått att avge rapporter om det utförda arbetet i rätt tid, större betydelse.