11.9.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 300/32
Talan väckt den 12 juli 2017 – Dehousse mot Europeiska unionens domstol
(Mål T-433/17)
(2017/C 300/40)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Franklin Dehousse (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna L. Levi och S. Rodrigues)
Svarande: Europeiska unionens domstol
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
—
slå fast att den aktuella talan kan tas upp till prövning och bifalla den, och följaktigen
—
ogiltigförklara beslutet av den 18 maj 2017, genom vilket svaranden avslog den bekräftande ansökan om tillgång till handlingar som sökanden lämnade in den 12 april 2017, och beslutet av den 22 maj 2017, genom vilket svaranden delvis avslog den bekräftande ansökan om tillgång till handlingar som sökanden lämnade in den 16 mars 2017,
—
fastställa svarandens ansvar enligt artikel 340 FEUF,
—
förplikta svaranden att betala skadestånd för i första hand immateriell skada som sökanden har lidit, vilken skäligen uppskattas till tio tusen (10 000) euro, och i andra hand det symboliska beloppet en euro, och
—
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder hänförliga till yrkandet om ogiltigförklaring och en grund hänförlig till skadeståndsyrkandet.
1.
Den första grunden avser ett åsidosättande av beslutet av Europeiska unionens domstol av den 11 oktober 2016 om allmänhetens tillgång till handlingar som Europeiska unionens domstol innehar i utövandet av sina administrativa funktioner (2016/C 445/03), artikel 15.3 FEUF och artikel 42 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna med avseende på allmänhetens tillgång till institutionernas handlingar och rätten till insyn. Sökanden gör särskilt gällande att de angripna besluten ska ogiltigförklaras då de innebär att vissa handlingar inte tillhandahålls, att andra handlingar tillhandahålls på ett ofullständigt vis, eller att de avsedda handlingarna tillhandahålls men med omfattande maskering av handlingen.
2.
den andra grunden avser ett åsidosättande av artikel 296 FEUF och artikel 41 i stadgan då de angripna besluten saknar motivering eller är bristfälligt motiverade.
3.
Tredje grunden avser ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen.
Beträffande unionens utomobligatoriska skadeståndsansvar hävdar sökanden att svarandeinstitutionen har agerat felaktigt, vilket medför ansvar. Detta felaktiga agerande har medfört en allvarlig immateriell skada för sökanden, därav dennes begäran om skadestånd.