16.10.2017
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 347/43
Talan väckt den 9 augusti 2017 – Abdulkarim mot rådet
(Mål T-559/17)
(2017/C 347/57)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Mouhamad Wael Abdulkarim (Dubai, Förenade Arabemiraten) (ombud: advokaterna: J.-P. Buyle och L. Cloquet)
Svarande: Europeiska unioners råd
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
—
ogiltigförklara rådets beslut (Gusp) 2017/917 av den 29 maj 2017 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien, i den del detta avser sökanden,
—
ogiltigförklara rådets genomförandeförordning (EU) 2017/907 av den 29 maj 2017 om genomförande av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien, i den del denna avser sökanden, och
—
förplikta rådet att bära och ersätta samtliga utgifter och rättegångskostnader i denna instans, inklusive sökandens kostnader.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.
1.
Första grunden: Svaranden har gjort en uppenbart felaktig bedömning när den ansåg att sökanden har stöttat regimen i Syrien. Mot de argument som har angetts i de angripna rättsakterna har följande anförts:
—
Mouhamad Wael Abdulkarim kan inte anses vara ”en betydelsefull affärsman”.
—
Mouhamad Wael Abdulkarim har ingen anknytning till regimen, utövar ingen påverkan på den och utgör ingen verklig risk för förbigående av de restriktiva åtgärderna som antagits med hänsyn till situationen i Syrien.
—
Mouhamad Wael Abdulkarims tidigare delaktighet i Alkarim For Trade and Industry L.L.C. eller andra företag som är verksamma inom sektorn för råolja, industriolja, smörjmedel och fett i Mellanöstern innebär inte att han ska kvalificeras som ”en betydelsefull affärsman”.
—
Mouhamad Wael Abdulkarim bor inte i Syrien och utövar således inte heller någon verksamhet där.
2.
Andra grunden: Åsidosättande av den allmänna proportionalitetsprincipen i den mån de åtgärder som antas genom de angripna rättsakterna får sådana effekter att de i sig borde anses som oproportionerliga.
3.
Tredje grunden: Oproportionerligt åsidosättande av rätten till egendom och att utöva en yrkesverksamhet, i den mån de angripna åtgärderna innebär att sökanden förhindras från att i fred förfoga över sina tillgångar och sin ekonomiska frihet.
4.
Fjärde grunden: Maktmissbruk i den mån de angripna rättsakterna har antagits för att uppnå andra ändamål än de angivna, nämligen att utesluta sökanden från marknaden för att underlätta andra aktörers inträde på denna marknad och således är behäftade med maktmissbruk.
5.
Femte grunden: Åsidosättande av motiveringsskyldigheten enligt artikel 296.2 FEUF, i den mån motiveringen av de angripna rättsakterna egentligen är helt formell och inte förefaller vara genomtänkt av svaranden.