Mål C-34/18: Begäran om förhandsavgörande framställd av Fővárosi Ítélőtábla (Ungern) den 18 januari 2018 – Ottília Lovasné Tóth mot ERSTE Bank Hungary Zrt.
C2402018SV910120180118SV001391102
Begäran om förhandsavgörande framställd av Fővárosi Ítélőtábla (Ungern) den 18 januari 2018 – Ottília Lovasné Tóth mot ERSTE Bank Hungary Zrt.
(Mål C-34/18)2018/C 240/13Rättegångsspråk: ungerska
Hänskjutande domstol
Fővárosi Ítélőtábla
Parter i det nationella målet
Kärande: Ottília Lovasné Tóth
Svarande: ERSTE Bank Hungary Zrt.
Tolkningsfrågor
1)
Ska punkt 1 q i bilagan till direktiv [93/13] ( 1 ) tolkas på så sätt att den, i egenskap av unionsrättslig bestämmelse som utgör tvingande rätt, generellt förbjuder (och gör det onödigt att göra efterföljande prövningar) att en långivare ålägger en gäldenär som har ställning som konsument ett avtalsvillkor, i form av ett allmänt villkor som inte har varit föremål för individuell förhandling, vars mål eller konsekvens är att omvända bevisbördan?
2)
Om det är nödvändigt att med stöd av punkt 1 q i bilagan till direktiv [93/13] pröva avtalsvillkorets mål eller konsekvens, kan då utövandet av konsumenternas rättigheter anses förhindras av ett avtalsvillkor
—
enligt vilket en gäldenär som har ställning som konsument har välgrundade skäl att tro att han eller hon ska fullgöra avtalet i sin helhet, vilket innefattar alla villkor i det, på det sätt och i den utsträckning som långivaren har föreskrivit, även om gäldenären är övertygad om att den prestation som långivaren kräver helt eller delvis inte är utkrävbar, eller
—
vars konsekvens är att konsumentens tillgång till en tvistlösningsmetod som bygger på rättvisa förhandlingar begränsas eller utesluts, på grund av att det är tillräckligt för långivaren att åberopa detta avtalsvillkor för att tvisten ska anses avgjord?
3)
Om det ska avgöras huruvida de avtalsvillkor som räknas upp i bilagan till direktiv [93/13] är oskäliga mot bakgrund av kriterierna i artikel 3.1 i direktivet, ska då kravet i artikel 5 i direktivet på att villkor ska vara klart och begripligt formulerade anses vara uppfyllt i fråga om ett avtalsvillkor som har betydelse för konsumentens beslut rörande fullgörelsen av avtalet, rörande lösningen av tvister med långivaren genom förfaranden i eller utanför domstol eller rörande utövandet av rättigheter, när villkoret visserligen rent grammatiskt är tydligt formulerat, men dess rättsverkningar bara kan fastställas genom tolkning av nationella bestämmelser, med avseende på vilka det inte fanns någon enhetlig rättspraxis när avtalet ingicks och med avseende på vilka det inte heller har utvecklats någon praxis under de efterföljande åren?
4)
Ska punkt 1 m i bilagan till direktiv [93/13] tolkas på så sätt att ett avtalsvillkor som inte har varit föremål för individuell förhandling även kan anses oskäligt när det ger den part som har ingått avtal med konsumenten rätt att ensidigt avgöra huruvida konsumentens prestation uppfyller villkoren i avtalet och när konsumenten erkänner att han eller hon är bunden av det redan innan avtalsparterna har tillhandahållit någon prestation?
( 1 ) Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, 1993, s. 29; svensk specialutgåva, område 15, volym 12, s. 169).
Full & Egal Universal Law Academy