Mål C-262/18 P: Överklagande ingett den 16 april 2018 av Europeiska kommissionen av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 5 februari 2018 i mål T-216/15, Dôvera zdravotná poist'ovňa, a.s. mot Europeiska kommissionen
C2312018SV1420120180416SV0018142163
Överklagande ingett den 16 april 2018 av Europeiska kommissionen av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 5 februari 2018 i mål T-216/15, Dôvera zdravotná poist'ovňa, a.s. mot Europeiska kommissionen
(Mål C-262/18 P)2018/C 231/18Rättegångsspråk: engelska
Parter
Klagande: Europeiska kommissionen (ombud: P.J. Loewenthal, F. Tomat)
Övriga parter i målet: Dôvera zdravotná poist'ovňa a.s., Republiken Slovakien, Union zdravotná poist'ovňa a.s.
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
—
i första hand upphäva den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 5 februari 2018 i mål T-216/15, Dôvera mot kommissionen,
—
återförvisa ärendet till tribunalen för avgörande,
—
i andra hand använda den behörighet som tillfaller domstolen enligt den andra meningen i punkt 1 i artikel 61 i stadgan för Europeiska unionens domstol och slutligt avgöra ärendet, och
—
låta frågan om rättegångskostnader anstå om domstolen återförvisar ärendet till tribunalen, eller förplikta Dôvera zdravotná poist'ovňa a.s. och Union zdravotná poist'ovňa a.s. att ersätta rättegångskostnaderna om domstolen slutligt avgör ärendet.
Grunder och huvudargument
Genom den överklagade domen ogiltigförklarade tribunalen kommissionens beslut (EU) 2015/248 av den 15 oktober 2014 om åtgärderna SA.23008 (2013/C) (f.d. 2013/NN) som Republiken Slovakien har genomfört till förmån för Spoločná zdravotná poisťovňa, a. s. (SZP) och Všeobecná zdravotná poisťovňa, a. s. (VZP) (EUT L 41, 2015, s. 25).
Kommissionen har åberopat tre grunder till stöd för sitt överklagande av tribunalens dom.
Kommissionen gör gällande att tribunalen har åsidosatt sin motiveringsskyldighet enligt artiklarna 36 och 53.1 i domstolens stadga. Tribunalen har i den överklagade domen angett att den ogiltigförklarade det angripna beslutet genom att bifalla sökandens andra yrkande i första instans, nämligen att det var felaktigt av kommissionen att fastställa att det slovakiska obligatoriska sjukförsäkringssystemet i huvudsak är solidaritetsbaserat. Den rättsgrund som kommissionen tillämpade för att ogiltigförklara nämnda beslut är emellertid den rättsgrund som sökanden gjorde gällande i sitt första yrkande i första instans, nämligen att den omständigheten att det finns ett ekonomiskt inslag innebär att tillhandahållande av sjukförsäkring ska betraktas som en ekonomisk verksamhet. Eftersom den rättsliga grunden i sökandens första och andra yrkande utesluter varandra förstår inte kommissionen på vilken grund det angripna beslutet har ogiltigförklarats.
Kommissionen hävdar för det andra att tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning genom att felaktigt tolka begreppet företag i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF. I den överklagade domen fastställde tribunalen kommissionens slutsats, nämligen att det slovakiska obligatoriska sjukförsäkringssystemet huvudsakligen var solidaritetsbaserat, samt dess förklaring att de ekonomiska inslagen hade införts för att säkerställa att de sociala och solidaritetsrelaterade syftena skulle kunna uppnås. Tribunalen fastställde emellertid att kommissionen hade gjort en felaktig bedömning när den fann att den verksamhet som bedrivs av försäkringsgivare i enlighet med det slovakiska obligatoriska sjukförsäkringssystemet inte är av ekonomisk art. Tribunalen kom fram till denna slutsats genom att beakta att försäkringsgivarna hade möjlighet att göra vinster och att använda och fördela en del av sin vinst, samt konkurrensen om kunder och kvalitén på tjänsterna mellan försäkringsgivarna. Tribunalen fann därefter att endast den omständigheten att det finns försäkringsgivare med vinstsyfte i Slovakien innebär att SZP och VZP därmed ska betraktas som företag i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF. Tribunalen beaktade således inte den rättspraxis enligt vilken ett sjukförsäkringssystem som huvudsakligen är solidaritetsbaserat och vars ekonomiska inslag har införts för att säkerställa systemets kontinuitet och att de sociala och solidaritetsrelaterade syftena som ligger till grund för nämnda system uppnås, ska anses vara av icke-ekonomisk art, vilket innebär att de försäkringsgivare som tillhandahåller tjänster inom det systemet inte ska betraktas som företag.
Kommissionen hävdar för det tredje att tribunalen missuppfattade den bevisning som hade inkommit till den i första instans när den fann att ”konkurrensen var intensiv och komplex” mellan försäkringsgivarna i Slovakien när det av handlingarna i målet endast framgår att konkurrensen vad gäller tillhandahållandet av kostnadsfria icke-obligatoriska förmåner var väldigt begränsad.
Full & Egal Universal Law Academy