24.9.2018
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 341/17
Talan väckt den 6 juli 2018 – CdT mot EUIPO
(Mål T-417/18)
(2018/C 341/29)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Översättningscentrum för Europeiska unionens organ (ombud: J. Rikkert och M. Garnier)
Svarande: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
—
ogiltigförklara immaterialrättsmyndighetens beslut av den 26 april 2018 om att säga upp det avtal som ingåtts med CdT,
—
ogiltigförklara immaterialrättsmyndighetens beslut av den 26 april 2018 om att förbehålla sig rätten att genomföra samtliga preliminära åtgärder som krävs för att trygga ett fortsatt tillhandahållande av översättningstjänster, bland annat genom att offentliggöra upphandlingsförfaranden,
—
ogiltigförklara immaterialrättsmyndighetens beslut att offentliggöra ett upphandlingsförfarande för tillhandahållande av översättningstjänster, med referens 2018/S 114-258472 i Europeiska unionens officiella tidning, och förbjuda immaterialrättsmyndigheten att tilldela kontrakt i enlighet med detta upphandlingsförfarande,
—
fastställa att offentliggörandet av ett upphandlingsförfarande för tillhandahållande av översättningstjänster av unionens byråer eller andra organ, vars inrättandeförordning anger att översättningstjänsterna ska tillhandahållas av CdT, är rättsstridigt, och
—
förplikta immaterialrättsmyndigheten att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.
1.
Den första grunden avser ett åsidosättande av förfarandet. Sökanden anser dels att bestämmelserna i artikel 11 i CdT:s inrättandeförordning är tillämpliga för det fall att meningsskiljaktigheter uppstår mellan CdT och dess klienter, dels att Europeiska unionens immaterialrättsmyndighets (nedan kallad immaterialrättsmyndigheten) beslut av den 26 april 2018 om att förbehålla sig rätten att genomföra samtliga åtgärder som krävs för att trygga fortsatt tillhandahållande av översättningstjänster utgör ett åsidosättande av artikel 11 i CdT:s inrättandeförordning, såtillvida det medlingsförfarande som föreskrivs i denna artikel för det fall att meningsskiljaktigheter uppstår mellan dessa två organ inte har iakttagits.
2.
Den andra grunden avser immaterialrättsmyndighetens bristande förutseende. I detta avseende anser sökanden:
—
för det första, att den situation som immaterialrättsmyndigheten försatt sig i utgör ett åsidosättande av artikel 148 i immaterialrättsmyndighetens inrättandeförordning och artikel 2 i CdT:s inrättandeförordning, eftersom den kan leda till att ett giltigt avtal saknas från och med den 1 januari 2019,
—
för det andra, att centrets olika klienter framgår av den samlade utformningen av artikel 2 i CdT:s inrättandeförordning, som uttryckligen anger, i punkt 1, de sju byråer och organ, däribland immaterialrättsmyndigheten, till vilka centret tillhandahåller de översättningstjänster som är nödvändiga för att dessa byråer och organ ska fungera. I punkt 3 anges även de institutioner och organ som har egna översättningsavdelningar och som får anlita CdT:s tjänster på frivilligbasis, och
—
för det tredje, att det framgår av dessa båda punkter att de byråer som förtecknas i punkt 1 inte får besluta, på frivilligbasis, huruvida de ska anlita CdT:s tjänster eller ej, och därmed får de säga upp avtalet med CdT endast för det fall att ett annat avtal träder i kraft därefter.
3.
Den tredje grunden avser att myndigheten saknade behörighet att offentliggöra ett upphandlingsförfarande för översättningstjänster. Utan att föregripa resultatet av utvärderingen av det upphandlingsförfarande immaterialrättsmyndigheten har offentliggjort, hävdar sökanden att immaterialrättsmyndigheten, från och med det att beslutet om att genomföra ett upphandlingsförfarande antogs, har försatt sig i en situation där den inte kan iaktta artiklarna 148 och 2 i immaterialrättsmyndighetens respektive CdT:s inrättandeförordning. Sökanden gör slutligen gällande att i förevarande fall utgör undertecknande av avtal och köp av översättningstjänster ett klart åsidosättande av ovannämnda artikel 148, och att immaterialrättsmyndigheten därmed saknar rättsligt stöd att fullfölja ett sådant förfarande innan ordinarie giltighetstid löpt ut, det vill säga vid undertecknandet av nya avtal.
Full & Egal Universal Law Academy