11.3.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 93/64
Talan väckt den 21 december 2018 – Daimler mot kommissionen
(Mål T-751/18)
(2019/C 93/85)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Daimler AG (Stuttgart, Tyskland) (ombud: advokaterna N. Wimmer, C. Arhold och G. Ollinger)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
—
ogiltigförklara kommissionens beslut CLIMA/C4/WB/sg Ares (2018) Referens Ares (2018) 5413709 av den 22 oktober 2018 som fattats enligt artikel 12.2 i genomförandeförordningen (EU) nr 725/2011 (1), och
—
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden följande grunder.
1.
Första grunden: Åsidosättande av artikel 12.1.2 i genomförandeförordning (EU) nr 725/2011 i förening med artikel 1.3 i genomförandebeslutet (EU) 2015/158 (2)
—
Inom ramen för den första grunden har sökanden hävdat att kommissionen åsidosatte artikel 12.1.2 i genomförandeförordningen (EU) nr 725/2011 i förening med artikel 1.3 i genomförandebeslutet (EU) 2015/158, eftersom den i samband med kontrollen av koldioxidbesparingar avvek från det godkända förfarandet i den utsträckning den tillämpade en felaktig Willans faktor.
2.
Andra grunden: Åsidosättande av artikel 12.1.2 i genomförandeförordningen (EU) nr 725/2011 i förening med artikel 1.3 i genomförandebeslutet (EU) 2015/158 i förening med artikel 6.1 i genomförandeförordningen (EU) nr 725/2011
—
Inom ramen för den andra grunden har sökanden hävdat att kommissionen åsidosatte artikel 12.1.2 i genomförandeförordningen (EU) nr 725/2011 i förening med artikel 1.3 i genomförandebeslutet (EU) 2015/158 i förening med artikel 6.1 i genomförandeförordningen (EU) nr 725/2011, eftersom den i samband med det kontrollförfarande som den antog för ad hoc-översynen inte beaktade de nödvändiga särskilda förutsättningarna.
3.
Tredje grunden: Åsidosättande av artikel 12.2 i genomförandeförordning (EU) nr 725/2011
—
Inom ramen för den tredje grunden har sökanden hävdat att kommissionen åsidosatte artikel 12.2 i genomförandeförordning (EU) nr 725/2011, eftersom den beslutade att utesluta miljöinnovation i förhållande till föregående år (2017), trots att förordningarna uttryckligen tillåter ett beslut om uteslutning endast med avseende på det efterföljande året.
4.
Fjärde grunden: Åsidosättande av rätten att bli hörd
—
Inom ramen för den fjärde grunden har sökanden hävdat att sökandens rätt att bli hörd i enlighet med kraven enligt den allmänna rättsprincipen om rätten till försvar och i enlighet med artikel 41.2 a i stadgan om de grundläggande rättigheterna åsidosattes. Kommissionen tillät ett utbyte av rättsliga ståndpunkter, men antog därefter det omtvistade beslutet.
5.
Femte grunden: Åsidosättande av motiveringsskyldigheten
—
Inom ramen för den femte grunden har sökanden hävdat att beslutet inte är vederbörligen motiverat i enlighet med kraven i artikel 296.2 FEUF och artikel 41.2 c i stadgan om de grundläggande rättigheterna. I det omtvistade beslutet hänvisade kommissionen endast vagt till skillnader i testmetoden men tog inte ställning till den avgörande frågan huruvida och i vilken utsträckning testmetoden krävde att särskilda förutsättningar var uppfyllda och huruvida kommissionen godkände en sådan testmetod vid genomförandet av beslut (EU) 2015/158.
(1) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 725/2011 av den 25 juli 2011 om inrättandet av ett förfarande för godkännande och certifiering av innovativ teknik för att minska koldioxidutsläppen från personbilar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 (EUT L 194, 2011, s. 19).
(2) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/158 av den 30 januari 2015 om godkännande av Robert Bosch GmbH högeffektiva generatorer som en innovativ teknik för att minska koldioxidutsläppen från personbilar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 (EUT L 26, 2015, s. 31).
Full & Egal Universal Law Academy