5.8.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 263/62
Talan väckt den 12 juni 2019 — Förenade kungariket mot kommissionen
(Mål T-363/19)
(2019/C 263/68)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (ombud: S. Brandon, i egenskap av ombud, P. Baker QC och T. Johnston, Barrister)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
—
ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut C(2019) 2526 av den 2 april 2019 om det statliga stöd SA.44896 som Förenade kungariket genomför rörande CFC Group Financing Exemption, och
—
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.
1.
Första grunden: Uppenbart oriktig bedömning, fastställelse av felaktigt referenssystem.
—
Sökanden gör gällande att kommissionen gjorde fel när den slog fast att reglerna om utländska kontrollerade bolag utgör en lämplig ram för bedömningen av jämförbarhet (skäl 107 i ingressen till det ifrågasatta beslutet).
—
Förenade kungariket använder huvudsakligen ett territorialt bolagsskattesystem, där allmänt endast vinst som härstammar från Förenade kungariket är skattepliktigt. Den relevanta utgångspunkten är därför att det inte föreligger någon skatteplikt rörande vinster från dotterbolag i utlandet. Reglerna om utländska kontrollerade bolag frångår denna utgångspunkt och fastställer ett antal särskilda omständigheter där det eventuellt ska betalas en avgift för ett utländskt kontrollerat bolag. Det korrekta referenssystemet är därför bolagsskattesystemet i sin helhet. Sökanden gör gällande att kommissionen gjorde fel när den valde en konstgjord snävare referensram.
2.
Andra grunden: Undantagen i kapitel 9 i lag om taxering (internationella och andra bestämmelser) 2010 (Taxation (International and Other Provisions) Act 2010) utgör inga avvikelser.
—
Syftet med reglerna om utländska kontrollerade bolag är att kunna pålägga en avgift för ett utländskt kontrollerat bolag enbart gällande sådana konstruktioner som innebär en hög risk för missbruk/fiktiv omfördelning. Förenade kungariket har valt en regleringsteknik som: (i) börjar med en bred och omfattande definition av utländska kontrollerade bolag, och (ii) utesluter en överväldigande majoritet av de vinster som härstammar från utländska kontrollerade bolag, för att på så sätt kunna identifiera enbart den smala kategori av vinster som utgör en risk för missbruk/fiktiv omfördelning. Kapitlena 5 och 9 i lag om taxering (internationella och andra bestämmelser) 2010 (Taxation (International and Other Provisions) Act 2010) samverkar för att identifiera de konstruktioner som innebär en hög risk för missbruk/fiktiv omfördelning.
—
Vidare görs det gällande att kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning när den fastslog att de nämnda undantagen i kapitel 9 är en avvikelse, eftersom kommissionen fokuserade på den använda regleringstekniken och inte de underliggande målen med åtgärderna.
—
Det är även sökandens uppfattning att kommissionen — felaktigt — fastslog att det inte fanns någon relevant skillnad mellan kvalificerade lånerelationer och icke-kvalificerade lånerelationer. Förenade kungarikets regering har de bästa förutsättningarna för att värdera vilka konstruktioner som innebär en hög risk för missbruk/fiktiv omfördelning. Det görs därför gällande att kommissionen:
a.
har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den inte gav Förenade kungariket ett lämpligt utrymme för skönsmässig bedömning då den bedömde denna fråga, och
b.
uppenbarligen gjorde fel vid bedömningen av konstruktionerna i fråga.
3.
Tredje grunden: Uppenbart oriktig bedömning gällande selektivitetskriteriet.
—
Kommissionen gjorde fel när den fastslog att Förenade kungariket endast borde ha använt sig av en kontroll av personer i betydelsefulla funktioner, i motsats till de ovan nämnda samverkan mellan kapitlena 5 och 9. Kommissionen avfärdade också felaktigt bedömningen om att ett tillvägagångssätt som enbart var baserat på kontroll av personer i betydelsefulla funktioner, var lika komplicerat att administrera som ett tillvägagångssätt som var baserat på kapitalinvestering från det Förenade kungariket.
—
Sökanden vidhåller att kommissionen också gjorde fel när den avfärdade Förenade kungarikets ståndpunkt att de nämnda undantagen i kapitel 9 var ett lämpligt, proportionerligt och administrativt genomförbart svar på stora avdelningens dom i Cadbury Schweppes plc and Cadbury Schweppes Overseas Ltd. mot Commissioners of Inland Revenue, (Mål C-196/04, EU:C:2006:544).
4.
Fjärde grunden: Ingen påverkan på handeln inom unionen.
—
Sökanden anser avslutningsvis att kommissionen gjorde fel när den fastställde att de nämnda undantagen i kapitel 9 gav bolag en ”förmån” så att handeln inom unionen påverkades. Enligt sökanden utgör de istället en konstruktion där en avgift för ett utländskt kontrollerat bolag påförs bolag hemmahörande i Förenade kungariket, i ett begränsat antal tillfällen. Vid den aktuella tidpunkten (2013) fanns det inga unionsomfattande krav på att påföra utländska kontrollerade bolag skatt på deras vinster, och kommissionen har inte visat att de nämnda undantagen i kapitel 9 medför någon förmån, när den jämförs med bestämmelser som införts i andra medlemsstater, som har påverkan på handeln inom unionen.
Full & Egal Universal Law Academy