2.9.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 295/77
Talan väckt den 4 juli 2019 — Société générale m.fl. mot SRB
(Mål T-466/19)
(2019/C 295/102)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Société générale (Paris, Frankrike), Crédit du Nord (Lille, Frankrike) och SG Option Europe (Puteaux, Frankrike) (ombud: advokaterna A. Gosset-Grainville, M. Trabucchi och M. Dalon)
Svarande: Gemensamma resolutionsnämnden
Yrkanden
Sökandena yrkar att tribunalen
—
med stöd av artikel 263 FEUF ska ogiltigförklara beslut SRB/ES/SRF/2019/10 om beräkning av förhandsbidrag till den gemensamma resolutionsfonden för år 2019, i den del detta beslut rör sökandena,
—
med stöd av artikel 277 FEUF ska förklara att följande bestämmelser i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen, genomförandeförordningen och den delegerade förordningen inte är tillämpliga:
—
artiklarna 69.2, 70.1 och 70.2 a och b i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen,
—
artiklarna 4.2, 6, 7 och 10 i den delegerade förordningen och bilaga I till samma förordning, och
—
artiklarna 4 och 8.5 i genomförandeförordningen, och
—
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökandena fyra grunder.
1.
Första grunden: Uppenbart åsidosättande av likabehandlingsprincipen
—
Sökandena hävdar att den lagstiftning som tillämpats i det angripna beslutet direkt och kraftigt missgynnar dem på grund av hur grundbidraget och riskfaktorn där beräknas och definieras. Enligt sökandena återspeglar dessa kriterier nämligen inte den verkliga storleken eller den verkliga risken. Det uppenbara åsidosättandet av likabehandlingsprincipen framgår direkt av lagstiftningen och förvärras av skillnaden i behandling mellan stora företag, däribland sökandena, och små och medelstora företag.
2.
Andra grunden: Uppenbart åsidosättande av proportionalitetsprincipen
—
Enligt sökandena följer det uppenbara åsidosättandet av proportionalitetsprincipen av den lagstiftning som tillämpats i det angripna beslutet rent mekaniskt av åsidosättandet av likabehandlingsprincipen. Eftersom den gemensamma resolutionsmekanismen bygger på att en övergripande målnivå för bidragen bestäms på förhand, leder den ojämlika fördelningen av bidrag från olika företag mekaniskt till att vissa företag måste betala oproportionerliga bidrag. Detta strider mot proportionalitetsprincipen.
3.
Tredje grunden: Åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen
—
Rättssäkerhetsprincipen har åsidosatts genom att den lagstiftning som ligger till grund för det angripna beslutet medför oförutsägbarhet vad gäller hur det bidrag det berörda företaget ska betala beräknas och genom att detta bidrag inte fastställs utifrån företagets situation och övergripande riskprofil utan snarare utefter hur företagets situation ser ut jämfört med andra företag.
4.
Fjärde grunden: Åsidosättande av principen om god förvaltning
—
Att det angripna beslutet bygger på ett åsidosättande av principen om god förvaltning framgår av den omständigheten att det, i detta beslut, vid beräkningen av riskvariabeln inte tas hänsyn till samtliga riskkriterier som föreskrivs i den delegerade förordningen, trots att Gemensamma resolutionsnämnden, fyra år efter att den gemensamma resolutionsmekanismen trätt i kraft, borde ha klarat av att tillämpa samtliga dessa kriterier.
Full & Egal Universal Law Academy