30.9.2019
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 328/62
Talan väckt den 19 juli 2019 — Homoki mot kommissionen
(Mål T-517/19)
(2019/C 328/71)
Rättegångsspråk: ungerska
Parter
Sökande: Andrea Homoki (Gyál, Ungern) (ombud: advokaten T. Hüttl)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
—
ogiltigförklara, med stöd av artikel 264 första stycket i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, (1) de i ärende nr OF/2015/0034/B4 av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (nedan kallad Olaf) antagna besluten av den 4 april 2019 OCM(2019)7991-04/04/2019 (olaf.c.4[2019]8720) och av den 22 maj 2019, OCM(2019)11506- 22/05/2019 (olaf.c.4)[2019]12610), samt, med stöd av artikel 264 första stycket FEUF, besluta att verkningarna av de delar av de angripna besluten som syftar till att skydda informatörernas identitet och den konfidentiella karaktären hos Olafs interna promemoria och förberedande arbetsdokument ska vara bestående, och
—
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna i enlighet med artikel 134 i tribunalens rättegångsregler.
Grunder och huvudargument
Olaf har genom det första angripna beslutet nekat sökanden tillgång till Olafs rapport angående investeringar rörande gatubelysning som gjorts av Elios Innovatív Zrt. (ärende nr Olaf OF/2015/0034/B4) och har genom det andra angripna beslutet avslagit sökandens begäran om bekräftelse av det första beslutet.
Till stöd för sin talan åberopar sökanden åtta grunder.
1.
Första grunden: Skydd av de grundläggande rättigheterna
—
Kännedom om den begärda handlingen omfattas av den rätt till yttrandefrihet och informationsfrihet som sökanden tillerkänns genom artikel 11 i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Enligt sökanden har svaranden, genom att vägra att lämna ut den begärda handlingen, agerat i strid med det kriterium avseende grundläggande rättigheter som föreskrivs i stadgan samt underlåtit att beakta grundläggande rättigheter. Svaranden har i stället på ett oproportionerligt sätt begränsat sökandens rätt till yttrandefrihet och informationsfrihet.
2.
Andra grunden: Brytande av den allmänna presumtionen för att handlingar inte ska lämnas ut
—
Sökanden gör gällande att den allmänna presumtionen för att Olafs handlingar inte ska lämnas ut är rättsstridig. Enligt sökanden kan den grundläggande rätten till tillgång till handlingar inte begränsas på ett sådant sätt att den rättstillämpande myndigheten från huvudregeln om att tillgång ska ges får utesluta alla handlingar som upprättats av en av institutionerna (i förevarande fall Olaf) utan att bedöma innehållet i de uppgifter som begärs utlämnade.
3.
Tredje grunden: Ifrågasättande av sekretesskyldigheten
—
Sökanden gör gällande att Olaf vägrade att ge full tillgång till handlingen på den grunden att den var skyldig att iaktta sekretess. Att på denna grund undanta hela akten rörande Olafs undersökning från utlämnande utgör en oproportionerlig begränsning, som helt negerar unionsmedborgarnas rätt att få tillgång till unionsinstitutionernas handlingar.
4.
Fjärde grunden: Rätten att få tillgång till handlingar
—
Sökanden gör gällande att den situationen att den rättstillämpande myndigheten endast beviljar tillgång till vissa handlingar om sökanden visar att det finns ett tvingande skäl av allmänintresse, som talar mot presumtionen om att handlingarna inte ska lämnas ut, strider mot huvudregeln om att handlingar ska lämnas ut. Sökanden anser att den myndighet som behandlar uppgifterna måste visa att det föreligger ett undantag som motiverar att rätten till tillgång begränsas.
5.
Femte grunden: Underlåtenhet att ange skäl avseende yttre påtryckningar och skyddet för beslutsprocessen
—
Sökanden gör gällande att svaranden underlät att göra en individuell bedömning eller att ange materiella skäl avseende exakt vilka delar av de begärda uppgifterna som var nödvändiga för att kunna anta det beslut som var under utarbetande.
6.
Sjätte grunden: Underlåtenhet att ange skäl avseende skyddet av affärsintressen
—
Sökanden gör gällande att svaranden inte har motiverat sin bedömning att tillgång till handlingarna skulle äventyra fysiska och juridiska personers affärsintressen. En icke styrkt och hypotetisk risk kan inte negera den grundläggande rätten att få kännedom om och tillgång till uppgifter av allmänintresse, som kan vara till fördel för den som begär att få ut dem.
7.
Sjunde grunden: Utlämnande av personuppgifter är motiverad skäl av allmänintresse
—
Sökanden gör gällande att svarandens argument rörande skydd av personuppgifter inte är förenligt med gällande rätt. När en myndighet tillhandahåller en offentlig tjänst med användande av offentliga medel måste skyddet av personuppgifter vara underkastat begränsningar. Svaranden underlät dessutom att informera sökanden om att denne borde ha motiverat varför det förelåg skäl av allmänintresse för utlämnandet av personuppgifter.
8.
Åttonde grunden: Det finns ett tvingande allmänintresse av att de begärda handlingarna lämnas ut
—
Sökanden gör gällande att det finns ett tvingande allmänintresse av att de begärda handlingarna lämnas ut. Sökanden grundar detta tvingande allmänintresse på den omständigheten att det inte kan förväntas att de ungerska myndigheterna kommer att pröva huruvida de allvarliga missförhållanden som Olaf har konstaterat verkligen föreligger. Enligt sökanden är det enbart utlämnandet av handlingarna i fråga om kan vara ett effektivt verktyg härvidlag.
(1) EUT C 83, 2010, s. 1.
Full & Egal Universal Law Academy