FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (tredje avdelningen)
den 22 april 2004
Mål T-343/02
Roland Schintgen
Mot
Europeiska gemenskapernas kommission
”Tjänstemän – Kommissionens personalkommitté i Luxemburg – Val till personalkommittén i Luxemburg – Valsystem – Principerna om skälighet och demokrati”
Fullständig text på franska II - 0000
Saken: Talan om ogiltigförklaring av tillsättningsmyndighetens beslut av den 16 juli 2002, som delgavs sökanden den 6 augusti 2002, om avslag på sökandens begäran av den 28 februari 2002 som i huvudsak innehöll krav på ogiltigförklaring av det val av kommissionens lokala personalkommitté i Luxemburg som genomfördes i november 2001 och av utnämningen av de valda kandidaterna till kommittémedlemmar samt av kommissionen underlåtenhet att ogiltigförklara detta val.
Beslut: Talan ogillas. Vardera parten skall bära sin rättegångskostnad.
Sammanfattning
1. Invändning om rättsstridighet – Räckvidd – Rättsakter vars giltighet kan bestridas
(artikel 241 EG)
2. Invändning om rättsstridighet – Åberopande gentemot en rättsakt som inte i tid varit föremål för en talan om ogiltigförklaring – Kan inte prövas – Invändning – Sökande som på goda grunder har kunnat hysa tvivel beträffande frågan huruvida en sådan talan kunde prövas
(artikel 241 EG)
3. Tjänstemän – Representation – Personalkommitté – Val – Personalstämmans val av valsystem – Domstolsprövning – Gränser
4. Tjänstemän – Representation – Personalkommitté – Val – Valsystem – Majoritetsvalsystem med en omgång eller blandat valsystem – Åsidosättande av principerna (om demokrati och) om skälighet – Föreligger inte
(Tjänsteföreskrifter för tjänstemän, artikel 9, bilaga II, artikel 1, föreskrifterna om kommissionens personalkommittés sammansättning och funktion, artikel 6)
1. För att en invändning om rättsstridighet i den mening som avses i artikel 241 EG skall kunna upptas till sakprövning krävs att den allmänna rättsakt vars lagenlighet ifrågasätts är direkt eller indirekt tillämplig på det fall som är föremål för talan och det föreligger ett direkt rättsligt samband mellan det individuella beslut som ifrågasätts och den allmänna rättsakt som invändningen avser.
En fysisk eller juridisk person som hade kunnat väcka talan mot den omtvistade rättsakten men som inte gjort detta inom den för detta ändamål föreskrivna tidsfristen, kan inte åberopa rättsstridighet i enlighet med artikel 241 EG.
(se punkterna 25 och 26)
Hänvisning till domstolen den 6 mars 1979, 92/78, Simmenthal mot kommissionen, REG 1978, s. 777, punkt 39, förstainstansrätten den 26 oktober 1993, T-6/92 och T-52/92, Reinarz mot kommissionen, REG 1993, s. II-1047, punkt 57 och där angiven rättspraxis, förstainstansrätten den 13 september 1995, T-244/93 och T-486/93, TWD mot kommissionen, REG 1995, s. II-2265, punkt 103, förstainstansrätten den 14 juli 1998, T-192/96, Lebedef mot kommissionen, REGP 1998, s. I-A-363 och s. II-1047, punkterna 27–30
2. Den i artikel 241 EG angivna invändningen om rättsstridighet får förvisso inte åberopas av en fysisk eller juridisk person som hade kunna väcka talan om ogiltigförklaring av den omtvistade rättsakten men som inte gjort detta inom den för detta ändamål föreskrivna tidsfristen. Denna omständighet kan emellertid inte göras gällande mot en sökande som på goda grunder har kunnat hysa tvivel beträffande frågan huruvida en sådan talan kunde prövas.
(se punkt 26)
3. Personalstämman åtnjuter ett stort utrymme för eget skön vad avser fastställande av regler för hur personalkommittén skall väljas, under förutsättning att dessa regler inte strider mot principerna om demokrati och skälighet.
Härav följer att förstainstansrättens prövning i mål vari lagenligheten av sådana valsätt ifrågasatts består i att tillse att det inte begåtts några uppenbart felaktiga bedömningar bland annat ifråga om iakttagandet av dessa principer.
(se punkterna 39 och 40)
Hänvisning till Lebedef mot kommissionen, nämnd ovan, punkt 70
4. Några regler om hur personalkommittén skall väljas finns inte vare sig i artikel 9.3 i tjänsteföreskrifterna, artikel 1 i bilaga II till tjänsteföreskrifterna eller i föreskrifterna om kommissionens personalkommittés sammansättning och funktion. I dessa bestämmelser anges heller inte att valsätten på rimligt vis skall vara förenliga med proportionalitetskravet.
Den omständigheten att ett valsätt inte på ett proportionerligt sätt återspeglar resultatet av ett val utgör inte i sig en överträdelse av principerna om demokrati och om skälighet. Majoritetsval med en omgång är nämligen också förenliga med dessa principer även om de inte på ett proportionerligt sätt utvisar valresultatet. Denna slutsats gäller i än högre grad för valsystem av blandad typ som omfattar både ett proportionerligt system och majoritetsvalssystem.
(se punkterna 42 och 43)
Hänvisning till generaladvokat Sir Gordon Slynns förslag till avgörande, domstolen den 27 oktober 1987, Diezler m.fl. mot Ekonomiska och sociala kommittén, 146/85 och 431/85, s. 4283, 4298, Lebedef mot kommissionen, nämnd ovan, punkt 70
Top