FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (tredje avdelningen)
den 30 september 2004
Mål T-246/02
Albano Ferrer de Moncada
mot
Europeiska gemenskapernas kommission
”Tjänstemän – Betygsrapport – För sent upprättad – Ersättning för skada”
Fullständig text på franska II - 0000
Saken: Talan om dels ogiltigförklaring av det beslut genom vilket kommissionen meddelade ett tyst avslag på sökandens ansökan av den 28 augusti 2001 om skadestånd på grund av att sökandens betygsrapporter för referensperioderna 1995–1997 och 1997–1999 upprättats för sent och, i den mån det är nödvändigt, av det beslut genom vilket kommissionen meddelade ett tyst avslag på sökandens klagomål av den 14 januari 2002, dels skadestånd för den skada sökanden lidit till följd av att dessa betygsrapporter upprättats för sent.
Avgörande: Kommissionen förpliktas att till sökanden betala ett belopp om 7 000 euro, utöver det belopp om 1 000 euro som redan utgetts av kommissionen. Talan ogillas i övrigt. Kommissionen skall ersätta rättegångskostnaderna.
Sammanfattning
1. Tjänstemän – Talan – Skadeståndstalan – Administrationens utgivande under förfarandets gång av ett skadestånd som är lägre än det begärda beloppet – Talan har inte förlorat sitt föremål
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 91.1)
2. Tjänstemän – Talan – Föregående administrativt klagomål – Samma föremål och grunder – Grunder och argument som inte förekommer i klagomålet, men som har nära samband med detta – Upptagande till sakprövning
(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)
3. Tjänstemän – Betygsättning – Betygsrapport – Upprättande – För sent – Fel i tjänsten som medför en ideell skada – Villkor
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43)
4. Tjänstemän – Betygsättning – Betygsrapport – Upprättande – För sent – Motivering med hänvisning till organisatoriska problem – Otillåtet – Försening som delvis kan tillskrivas tjänstemannen
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43)
1. En talan om skadestånd i syfte att beviljas skadestånd för en ideell skada, i överensstämmelse med rätt och billighet (ex aequo et bono), förlorar inte hela sitt föremål då ett skadestånd beviljas av administrationen under förfarandets gång, under förutsättning att detta skadestånd är lägre än det belopp sökanden har yrkat i samband med sin talan.
(se punkt 54)
2. Enligt artikel 91.2 i tjänsteföreskrifterna kan överklaganden i personalmål endast tas upp till prövning om ett klagomål tidigare har anförts hos tillsättningsmyndigheten enligt artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna. Dessutom skall yrkandena ha samma föremål som dem som har anförts i det föregående administrativa klagomålet och innehålla anmärkningar som rör samma sak som dem som har åberopats i klagomålet.
Ändamålet med klagomålet är emellertid inte att vara exakt och definitivt bindande för det eventuella domstolsförfarandet. Anmärkningarna kan utvecklas inför gemenskapsdomstolen genom att grunder och argument anförs som inte nödvändigtvis förekom i klagomålet, om de har ett nära samband med detta.
(se punkterna 58 och 59)
Hänvisning till domstolen den 23 april 2002, C‑62/01 P, Campogrande mot kommissionen, REG 2002, s. I‑3793, punkt 34; förstainstansrätten den 28 maj 1997, T‑59/96, Burban mot parlamentet, REGP 1997, s. I‑A‑109 och II‑331, punkt 31; förstainstansrätten den 16 september 1998, T‑193/96, Rasmussen mot kommissionen, REGP 1998, s. I‑A‑495 och II‑1495, punkt 47; förstainstansrätten den 5 december 2000, T‑197/99, Gooch mot kommissionen, REGP 2000, s. I‑A‑271 och II‑1247, punkterna 35 och 38-40
3. Omständigheten att det saknas en betygsrapport i en tjänstemans personakt kan leda till att denne åsamkas en ideell skada om hans karriär har kunnat påverkas därav eller om omständigheten i fråga föranlett osäkerhet eller oro för den berörde om dennes yrkesmässiga framtid.
(se punkt 70)
Hänvisning till förstainstansrätten den 28 maj 1998, T‑78/96 och T‑170/96, W mot kommissionen, REGP 1998, s. I‑A‑239 och II‑745, punkt 233
4. Det förhållandet att betygsrapporter upprättas regelbundet på de tider som anges i tjänsteföreskrifterna och att de upprättas på rätt sätt utgör en av administrationens absoluta skyldigheter. En institution kan följaktligen inte med framgång åberopa interna problem hänförliga till dess organisation som skäl till att inte iaktta sina skyldigheter gentemot sina tjänstemän.
En tjänsteman kan emellertid inte klaga på att hans betygsrapport har upprättats för sent när denna försening, åtminstone delvis, kan tillskrivas honom eller när han bidragit till den i betydlig omfattning.
(se punkterna 81 och 85)
Hänvisning till domstolen den 18 december 1980, 156/79 och 51/80, Gratreau mot kommissionen, REG 1980, s. 3943, punkt 15; förstainstansrätten den 16 december 1993, T‑20/89, Moritz mot kommissionen, REG 1993, s. II‑1423, punkterna 37 och 50; förstainstansrätten den 23 oktober 2003, T‑279/01, Lebedef mot kommissionen, REGP 2003, s. I‑A‑249 och II‑1203, punkt 57
Top