Viktigt rättsligt meddelande
Konvention om bistånd i händelse av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen - Förklaring
Europeiska unionens officiella tidning nr L 314 , 30/11/2005 s. 0028 - 0034
Konvention om bistånd i händelse av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen
DE TILL DENNA KONVENTION ANSLUTNA STATERNA
SOM ÄR MEDVETNA OM att kärnteknisk verksamhet förekommer i ett antal stater,
SOM KONSTATERAR att omfattande åtgärder vidtagits och fortlöpande vidtas för att säkerställa en hög grad av säkerhet i samband med kärnteknisk verksamhet i syfte att förhindra kärntekniska olyckor och att reducera följderna av varje sådan olycka till ett minimum, om den skulle inträffa,
SOM ÖNSKAR ytterligare förstärka det internationella samarbetet när det gäller säker utveckling och användning av kärnenergi,
SOM ÄR ÖVERTYGADE OM nödvändigheten av en internationell ram som skall underlätta snabbt bistånd i händelse av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen för att minska konsekvenserna av dessa,
SOM KONSTATERAR nyttan av bilaterala och multilaterala avtal om ömsesidigt bistånd inom detta område,
SOM BEAKTAR Internationella atomenergiorganets verksamhet när det gäller att utveckla riktlinjer för åtgärder avseende ömsesidigt katastrofbistånd i samband med kärnenergiolyckor eller radioaktiva nödlägen,
HAR KOMMIT ÖVERENS om följande
Artikel 1
Allmänna bestämmelser
1. Konventionsstaterna skall samarbeta med varandra och med Internationella atomenergiorganet (nedan kallat "IAEA") i enlighet med bestämmelserna i denna konvention för att underlätta snabbt bistånd i händelse av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen för att i största möjliga utsträckning reducera följderna och för att skydda liv, egendom och miljö från effekterna av radioaktiva utsläpp.
2. För att underlätta detta samarbete kan konventionsstaterna komma överens om bilaterala eller multilaterala åtgärder eller vid behov om en kombination av sådana åtgärder för att förhindra eller begränsa så mycket som möjligt skador på person och egendom eller miljö vilka kan bli följden av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen.
3. Konventionsstaterna anmodar IAEA att inom ramen för sina befogenheter göra sitt yttersta i enlighet med bestämmelserna i denna konvention för att främja, underlätta och stödja det samarbete mellan konventionsstaterna som föreskrivs i denna konvention.
Artikel 2
Biståndsgivning
1. Om en konventionsstat behöver bistånd i händelse av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen, vare sig olyckan eller nödläget har uppkommit inom statens eget territorium eller ej, eller inom området under dess jurisdiktion eller kontroll, kan den direkt eller genom IAEA göra framställning om sådant bistånd från någon annan konventionsstat och från IAEA eller, där så är lämpligt, från andra organisationer (nedan kallade "internationella organisationer").
2. En konventionsstat som begär bistånd skall ange omfattning och art av begärt bistånd och skall, om så är möjligt, förse den biståndsgivande parten med de uppgifter denna kan behöva för att avgöra i vilken utsträckning den kan uppfylla begäran. Om det ej är praktiskt möjligt för den anmodande konventionsstaten att närmare ange omfattning och art av begärt bistånd, skall denna i samråd med den biståndsgivande parten avgöra biståndets omfattning och art.
3. Varje konventionsstat, till vilken begäran om sådant bistånd riktas, skall omgående avgöra om den är i stånd att ge önskat bistånd och omfattning av och villkoren för det bistånd den kan ge samt meddela den anmodande konventionsstaten detta antingen direkt eller genom IAEA.
4. Konventionsstaterna skall, allt efter möjlighet, ta reda på och underrätta IAEA om de resurser i form av expertis, utrustning och material de skulle kunna ställa till förfogande för att bistå andra konventionsstater i händelse av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen samt ange villkoren, i synnerhet de ekonomiska, för detta bistånd.
5. Vilken som helst konventionsstat kan begära bistånd i form av sjukvård eller tillfällig omflyttning till en annan konventionsstats territorium av människor som råkar ut för en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen.
6. IAEA skall i enlighet med sin stadga och med bestämmelserna i denna konvention svara på en begäran om bistånd från en konventionsstat eller en medlemsstat i händelse av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen genom att
a) ställa lämpliga och för detta ändamål avsedda resurser till förfogande,
b) omgående vidarebefordra begäran till andra stater och internationella organisationer som, enligt den information IAEA har erhållit, kan förfoga över de nödvändiga resurserna, och
c) om den anmodande staten så önskar, samordna det bistånd på internationell nivå som på detta sätt kan komma att stå till förfogande.
Artikel 3
Ledning och kontroll av biståndet
Såvitt ej annat har överenskommits
a) skall den anmodande staten ansvara för den allmänna ledningen, kontrollen, samordningen och övervakningen av biståndet inom sitt eget territorium. I det fall biståndet innefattar personal, skall den biståndsgivande parten i samråd med den anmodande staten utse en person som skall ansvara för och direkt övervaka användningen av den personal och utrustning som biståndsgivaren ställt till förfogande. Den person som utses skall utöva denna övervakning i samarbete med vederbörande myndigheter i den anmodande staten,
b) skall den anmodande staten efter bästa förmåga tillhandahålla lokala resurser och tjänster för att biståndet skall kunna skötas effektivt och på rätt sätt. Den anmodande staten skall också svara för skyddet av personal, utrustning och material som för sådana ändamål införts på dess territorium av biståndsgivaren eller av någon annan för biståndsgivarens räkning,
c) skall äganderätten till utrustning och material som tillhandahålls av någondera parten under biståndsperioderna ej påverkas, och återlämnande härav skall säkerställas,
d) skall en konventionsstat som lämnat bistånd efter en begäran i enlighet med artikel 2 punkt 5 samordna detta bistånd inom sitt eget territorium.
Artikel 4
Behöriga myndigheter och kontaktställen
1. Varje konventionsstat skall underrätta IAEA och de övriga konventionsstaterna direkt eller genom IAEA om de behöriga myndigheter och det kontaktställe som ifrågavarande stat har behörighet att avge och mottaga framställningar om bistånd och att anta erbjudanden om bistånd. Dessa kontaktställen och ett kontaktställe inom IAEA skall fortlöpande vara tillgängliga.
2. Varje konventionsstat skall omgående underrätta IAEA om varje förändring som kan förekomma beträffande den information som avses i punkten.
3. IAEA skall regelbundet och utan dröjsmål förse konventionsstater, medlemsstater och berörda internationella organisationer med den information som avses i punkterna 1 och 2.
Artikel 5
IAEA:s uppgifter
Konventionsstaterna anmodar IAEA att i enlighet med artikel 1 punkt 3, såvitt inte annat följer av övriga bestämmelser i denna konvention,
a) införskaffa och till konventionsstater och medlemsstater sprida information beträffande
i) expertis, utrustning och material som i händelse av kärntekniska olyckor eller olyckor med radioaktiva ämnen skulle kunna tillhandahållas,
ii) metodik, teknik och tillgängliga forskningsresultat rörande insatser i samband med kärntekniska olyckor eller olyckor med radioaktiva ämnen,
b) på begäran bistå en konventionsstat eller medlemsstat i någon av följande eller andra relevanta angelägenheter
i) upprätta katastrofplaner i händelse av kärntekniska olyckor eller olyckor med radioaktiva ämnen och lämplig lagstiftning,
ii) utveckla lämpliga utbildningsprogram för personal som skall göra insatser vid kärntekniska olyckor eller olyckor med radioaktiva ämnen,
iii) vidarebefordra framställningar om bistånd och relevant information i händelse av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen,
iv) utveckla lämpliga program, metoder och normer för mätning och övervakning av strålningen,
v) genomföra undersökningar om rimligheten av att bygga upp lämpliga system för mätning och övervakning av strålningen,
c) ställa lämpliga resurser för en första bedömning av en olycka eller ett nödläge till förfogande för en konventionsstat eller en medlemsstat, som begär bistånd i händelse av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen,
d) erbjuda sina bona officia-tjänster till konventionsstater och medlemsstater i händelse av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen,
e) upprätta och underhålla förbindelser med berörda internationella organisationer i syfte att erhålla och utbyta relevant information och data samt tillse att en förteckning över dessa organisationer blir tillgänglig för konventionsstater, medlemsstater och ovan nämnda organisationer.
Artikel 6
Konfidentiell information och offentliga uttalanden
1. Den anmodande staten och biståndsgivaren skall skydda den förtroliga karaktären hos den konfidentiella information som de får tillgång till i samband med bistånd vid en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen. Sådan information skall endast användas för det överenskomna biståndet.
2. Den biståndsgivande parten skall på alla sätt sträva efter att samverka med den anmodande staten innan den offentliggör information om det bistånd som lämnas i samband med en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen.
Artikel 7
Återbetalning av kostnader
1. En biståndsgivande part kan erbjuda kostnadsfritt bistånd till den anmodande staten. När en biståndsgivare överväger att lämna bistånd på sådana villkor, skall denna beakta
a) karaktären av den kärntekniska olyckan eller nödläget med radioaktiva ämnen,
b) den plats där den kärntekniska olyckan eller nödläget med radioaktiva ämnen har sitt ursprung,
c) utvecklingsländernas särskilda behov,
d) särskilda behov i länder utan kärnenergiresurser, och
e) andra relevanta omständigheter.
2. När biståndet helt eller delvis lämnas under förutsättning av återbetalning, skall den anmodande staten ersätta biståndsgivarens kostnader för tjänster som personer eller organisationer utfört för dennes räkning och för alla utgifter i samband med biståndet, i den mån sådana utgifter inte har betalats direkt av den anmodande staten. Om ej annat överenskommits, skall återbetalningen ske omgående när biståndsgivaren har lämnat sin framställning om återbetalning till den anmodande staten. Denna betalning skall vara fritt överförbar när den avser andra än lokala kostnader.
3. Oaktat bestämmelserna i punkten 2 kan den biståndsgivande parten vid vilken tidpunkt som helst förklara sig avstå från eller samtycka till uppskov med återbetalningen, helt eller delvis. När biståndsgivare överväger sådant avstående eller uppskov, skall de ta vederbörlig hänsyn till utvecklingsländernas behov.
Artikel 8
Privilegier, immuniteter och lättnader
1. Den anmodande staten skall till den biståndsgivande partens personal och till personal som handlar för dennes räkning ge de privilegier, immuniteter och lättnader som är nödvändiga för fullgörandet av deras biståndsuppgifter.
2. Den anmodande staten skall ge följande privilegier och immuniteter till den biståndsgivande partens personal och till personal som handlar för dennes räkning, under förutsättning att ifrågavarande personal vederbörligen anmälts till, och godkänts av, den anmodande staten:
a) Immunitet i fråga om häktning, kvarhållande och rättsliga åtgärder, inklusive straffrättsliga, civilrättsliga och förvaltningsrättsliga förfaranden i den anmodande staten när det gäller handlingar eller underlåtenhet under utövandet av deras uppgifter.
b) Befrielse från skatter, pålagor eller andra uppgifter när det gäller personalens fullgörande av biståndsfunktionerna, dock inte sådana som normalt ingår i priset för varor eller tjänster.
3. Den anmodande staten skall
a) befria biståndsgivaren från skatter, pålagor och andra avgifter på utrustning och egendom som har införts på biståndsmottagarens territorium av biståndsgivaren i biståndssyfte, samt
b) ge immunitet mot beslag, kvarstad eller rekvisition av sådan utrustning och egendom.
4. Den anmodande staten skall garantera att sådan utrustning och egendom återlämnas. Om biståndsgivaren så begär, skall den anmodande staten, i den utsträckning den har möjlighet till det, ombesörja nödvändig sanering av utrustning som ej förbrukats och som använts vid biståndsarbetet.
5. Den anmodande staten skall underlätta inresan till, vistelsen i och utresan från dess nationella territorium för personal som anmälts enligt punkten 2 och för utrustning och egendom som används vid biståndsarbetet.
6. Ingenting i denna artikel förpliktar den anmodande staten att ge egna medborgare eller andra i landet stadigvarande bosatta personer de privilegier och immuniteter som angivits i ovanstående punkter.
7. Utan inskränkning av privilegierna och immuniteterna skall alla personer som i enlighet med denna artikel åtnjuter sådana privilegier och immuniteter vara skyldiga att respektera lagar och andra författningar i den anmodande staten. De skall också vara skyldiga att ej blanda sig i den anmodande statens inre angelägenheter.
8. Ingenting i denna artikel påverkar de rättigheter och skyldigheter avseende privilegier och immuniteter som åtnjuts i enlighet med andra internationella avtal eller i enlighet med internationell sedvanerätt.
9. Då en stat undertecknar, ratificerar, godtar, godkänner eller ansluter sig till denna konvention, kan staten i fråga förklara att den ej anser sig bunden, helt eller delvis, av punkterna 2 och 3.
10. En konventionsstat som har avgivit en förklaring i enlighet med punkten 9 kan när som helst återta densamma genom notifikation till depositarien.
Artikel 9
Transitering av personal, utrustning och egendom
Varje konventionsstat skall på den anmodande statens eller biståndsgivarens begäran vidta åtgärder för att underlätta transitering genom sitt territorium till och från den anmodande staten av vederbörligen anmäld personal, utrustning och egendom i samband med biståndet.
Artikel 10
Krav och ersättning
1. Konventionsstaterna skall samarbeta nära för att underlätta avgöranden i rättegångar och förlikning vad gäller skadeståndskrav enligt denna artikel.
2. Om ej annat har överenskommits, skall den anmodande staten, i fråga om dödsfall eller personskada, skada på eller förlust av egendom eller miljöskada under biståndsgivningen som har orsakats inom dess eget territorium eller inom annat område under dess jurisdiktion eller kontroll
a) ej väcka talan mot biståndsgivaren eller mot fysiska eller juridiska personer som handlar för dennas räkning,
b) åta sig ansvaret för hanteringen av förfaranden inför rätta och krav som av tredje part riktas mot biståndsgivaren eller mot fysiska eller juridiska personer som handlar för dennes räkning,
c) hålla biståndsgivaren eller de fysiska eller juridiska personer som handlar för dennes räkning skadeslösa vad avser de rättsliga förfaranden och krav som avses i led b, och
d) ersätta biståndsgivaren eller de fysiska eller juridiska personer som handlar för dennas räkning för
i) dödsfall eller personskada som har tillfogats biståndsgivarens personal eller personer som handlar för dennas räkning,
ii) förlust av eller skada på sådan utrustning eller material som har samband med biståndet och som inte utgör förbrukningsartiklar,
dock inte vid uppsåtligt handlande av de personer som orsakade dödsfallet, personskadan, förlusten eller skadan.
3. Denna artikel hindrar inte ersättning eller gottgörande i enlighet med något tillämpligt internationellt avtal eller någon stats nationella lagstiftning.
4. Ingenting i denna artikel förpliktar den anmodande staten att tillämpa punkt 2 helt eller delvis på sina medborgare eller på personer som är stadigvarande bosatta i den staten.
5. Då en stat undertecknar, ratificerar, godtar, godkänner eller ansluter sig till denna konvention, kan den förklara att den helt eller delvis
a) ej anser sig bunden av punkt 2,
b) ej kommer att tillämpa punkt 2 helt eller delvis i fall då de personer som orsakad dödsfallet, personskadan, förlusten eller sakskadan har handlat grovt vårdslöst.
6. En konventionsstat som avgivit förklaring i enlighet med punkt 5 får när som helst återta denna genom notifikation till depositarien.
Artikel 11
Biståndets upphörande
Den anmodande staten eller den biståndsgivande parten kan när som helst efter lämpliga konsultationer och genom skriftlig notifikation begära att det bistånd som har mottagits eller ställts till förfogande enligt denna konvention skall upphöra. När en sådan begäran har framlagts, skall de båda inblandade parterna samråda med varandra för att träffa anstalter för lämplig avveckling av biståndet.
Artikel 12
Förhållande till andra internationella avtal
Denna konvention skall ej påverka de ömsesidiga rättigheter och skyldigheter som konventionsstaterna har enligt existerande internationella avtal vad avser frågor som faller under denna konvention eller under framtida internationella avtal, som ingås i överensstämmelse med denna konventions ändamål och syften.
Artikel 13
Biläggande av tvister
1. I händelse av tvist mellan konventionsstaterna, eller mellan en konventionsstat och IAEA, beträffande tolkningen eller tillämpningen av denna konvention, skall parterna i tvisten samråda i syfte att bilägga denna genom förhandling eller genom sådan annan fredlig metod for lösning av tvist som de båda kan acceptera.
2. Om en tvist av detta slag mellan konventionsstaterna ej har kunnat biläggas inom ett år räknat från datum för framställning om samråd till följd av punkt 1, skall tvisten efter framställning från någon av de tvistande parterna hänskjutas till skiljeförfarande eller till Internationella domstolen för avgörande. Om en tvist har hänskjutits till skiljeförfarande och de tvistande parterna inom sex månader från datum för framställningen ej har kunnat komma överens om sättet för skiljeförfarandets genomförande, kan en part anhålla att Internationella domstolens president eller Förenta nationernas generalsekreterare utser en eller flera skiljedomare. Om de tvistande parterna har ingivit motstridiga framställningar, skall den som ställts till Förenta nationernas generalsekreterare prioriteras.
3. När en stat undertecknar, ratificerar, godtar, godkänner eller ansluter sig till denna konvention, kan den förklara att den inte anser sig bunden av endera av eller båda de i punkt 2 beskrivna förfarandena för biläggande av tvister. Övriga konventionsstater skall ej vara bundna av någon av de i punkt 2 angivna förfarandena för biläggande av tvister i förhållande till en konventionsstat för vilken en sådan förklaring är i kraft.
4. En konventionsstat som har angivit förklaring i enlighet med punkt 3 får när som helst återta denna genom notifikation till depositarien.
Artikel 14
Ikraftträdande
1. Denna konvention står öppen för undertecknande av alla stater samt Namibia, representerat av Förenta nationernas råd för Namibia, i Internationella atomenergiorganets säte i Wien och i Förenta nationernas högkvarter i New York från och med den 26 september 1986 respektive den 6 oktober 1986 till dess att den träder i kraft eller under tolv månader, varvid den längsta av dessa båda perioder skall gälla.
2. En stat, eller Namibia representerat av Förenta nationernas råd för Namibia, får uttrycka sitt samtycke till att vara bunden av denna konvention antingen genom undertecknande eller genom deponering av ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument efter undertecknande med förbehåll för ratifikation, godtagande eller godkännande, eller genom deponering av ett anslutningsinstrument. Ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrumenten skall deponeras hos depositarien.
3. Denna konvention träder i kraft 30 dagar efter det att tre stater uttryckt sitt samtycke till att vara bundna.
4. För varje stat som uttrycker sitt samtycke till att vara bunden av denna konvention efter dess ikraftträdande, träder den i kraft 30 dagar efter det att staten uttryckt sitt samtycke.
5. a) Denna konvention skall, i enlighet med föreskrifterna i denna artikel, stå öppen för anslutning av internationella organisationer och organisationer för regional integrering som upprättats av självständiga stater, vilka har befogenhet att förhandla om, ingå och tillämpa internationella avtal om frågor som täcks av denna konvention.
b) I ärenden inom deras kompetensområde skall dessa organisationer på egna vägar utöva de rättigheter och uppfylla de skyldigheter som enligt denna konvention tillkommer konventionsstaterna.
c) När en sådan organisation deponerar sitt anslutningsinstrument skall den till depositarien överlämna en förklaring som visar omfattningen av organisationens behörighet vad avser frågor som täcks av denna konvention.
d) En sådan organisation skall ej äga någon rösträtt utöver den som innehas av dess medlemsstater.
Artikel 15
Provisorisk tillämpning
En stat kan vid undertecknandet eller vid vilken som helst senare tidpunkt, innan denna konvention har trätt i kraft för staten, förklara att den kommer att tillämpa denna konvention provisoriskt.
Artikel 16
Ändringar
1. En konventionsstat får föreslå ändringar i denna konvention. Ändringsförslaget skall inges till depositarien, som omedelbart skall sända ut det till alla övriga konventionsstater.
2. Om en majoritet av konventionsstaterna anmodar depositarien att sammankalla en konferens för att ta ställning till de föreslagna ändringarna, skall depositarien inbjuda alla konventionsstater att bevista en sådan konferens, vilken skall inledas tidigast 30 dagar efter det att inbjudningarna utsänts. Alla ändningar som vid konferensen antas med två tredjedels majoritet av konventionsstaterna skall fastställas i ett protokoll, som skall vara öppet för undertecknande i Wien och i New York av alla konventionsstater.
3. Protokollet träder i kraft 30 dagar efter det att tre stater samtyckt till att vara bundna. För varje stat som samtycker till att vara bunden av protokollet efter det att detta trätt i kraft träder protokollet i kraft 30 dagar efter den dag då staten uttryckt sitt samtycke.
Artikel 17
Uppsägning
1. En konventionsstat får säga upp denna konvention genom skriftlig notifikation till depositarien.
2. Uppsägningen träder i kraft ett år från den dag då notifikationen mottogs av depositarien.
Artikel 18
Depositarie
1. IAEA:s generaldirektör skall vara depositarie för denna konvention.
2. IAEA:s generaldirektör skall omgående underrätta konventionsstaterna och alla andra stater om
a) varje undertecknande av denna konvention och alla protokoll om ändring,
b) varje deponering av ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument rörande denna konvention och alla protokoll om ändring,
c) alla förklaringar eller återtaganden av sådana enligt artiklarna 8, 10 och 13,
d) alla förklaringar rörande provisorisk tillämpning av denna konvention i enlighet med artikel 15,
e) ikraftträdande av denna konvention och varje ändring i denna, och
f) alla uppsägningar enligt artikel 17.
Artikel 19
Autentiska texter och avskrifter
Originalet till denna konvention, av vilken de arabiska, kinesiska, engelska, franska, ryska och spanska texterna är lika giltiga, skall deponeras hos Internationella atomenergiorganets generaldirektör, som skall sända bestyrkta avskrifter till konventionsstaterna och till alla andra stater.
TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har undertecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade, undertecknat denna konvention, som är öppen för undertecknande enligt artikel 14.1.
ANTAGEN av Internationella atomenergiorganets generalförsamling vid extra möte i Wien den 26 september år 1986.
--------------------------------------------------
Top