Mål T-12/08 P-RENV-RX-AJ
M
mot
Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMEA)
”Rättshjälp”
Sammanfattning av beslutet
Förfarande – Tidsfrist för väckande av talan – Rättshjälpsansökan
(Tribunalens rättegångsregler, artiklarna 96.4 och 121c.1)
Artikel 96.4 i tribunalens rättegångsregler, enligt vilken fristen för att väcka talan upphör att löpa när en rättshjälpsansökan inges till dess att beslutet om denna ansökan delges, ska tillämpas analogt på förfarandet vid tribunalen efter domstolens omprövning och återförvisning, på så sätt att när en rättshjälpsansökan inges utan att detta sker genom advokat ska den frist som stadgas i artikel 121c.1 i nämnda rättegångsregler upphöra att löpa till dess att beslutet om rättshjälpsansökan delges, för att säkerställa att denna ansökan får ändamålsenlig verkan.
(se punkterna 15–17)
TRIBUNALENS BESLUT (avdelningen för överklaganden)
den 11 mars 2010 (*)
”Rättshjälp”
I mål T‑12/08 P‑RENV‑RX‑AJ,
M, tidigare tillfälligt anställd vid Europeiska läkemedelsmyndigheten, Broxbourne, Hertfordshire (Förenade kungariket), företrädd av advokaten Jean-Noël Louis,
sökande,
i vilket den andra parten är
Europeiska läkemedelsmyndigheten (Emea), företrädd av V. Salvatore och N. Rampal Olmedo, båda i egenskap av ombud,
svarande i första instans,
angående en ansökan om rättshjälp enligt artikel 95 i förstainstansrättens rättegångsregler,
meddelar
TRIBUNALEN (avdelningen för överklaganden),
sammansatt av ordföranden M. Jaeger (referent) samt domarna J. Azizi, N.J. Forwood, O. Czúcz och I. Pelikánová,
justitiesekreterare: E. Coulon,
följande
Beslut
1 Sökanden, M, har, genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 8 januari 2010, med stöd av artikel 95 i förstainstansrättens rättegångregler ansökt om rättshjälp med anledning av det förfarande vid tribunalen som följer av domstolens dom av den 17 december 2009 i mål C‑197/09 RX-II, Omprövning M mot Emea (REG 2009, s. I‑0000), genom vilken domstolen, efter att ha konstaterat att enhetligheten och konsekvensen i gemenskapsrätten undergrävdes av förstainstansrättens dom av den 6 maj 2009 i mål T‑12/08 P, M mot Emea (REG 2009, s. II‑0000), upphävde punkterna 3 och 5 i domslutet i domen i det ovannämnda målet M mot Emea, och återförvisade målet till tribunalen.
2 Sökanden har till stöd för sin ansökan anfört att han sedan den 31 oktober 2009, vilket var slutet på den period under vilken han hade erhållit månatligt arbetslöshetsunderstöd, inte förfogar över några andra medel än sin hustrus [sekretess] (1) inkomst. Sökanden har angett att nämnda inkomst används för hushållets behov [sekretess].
3 Bestämmelserna om rättshjälp i artiklarna 94–97 i rättegångsreglerna är enligt artikel 144 i desamma tillämpliga i mål om överklagande.
4 Europeiska läkemedelsmyndigheten (Emea) har, i enlighet med artikel 96.1 i rättegångsreglerna, anmodats att inge yttrande till tribunalen avseende sökandens ansökan. Sökanden har inte svarat inom angiven frist.
5 Ordföranden ska enligt artikel 96.2 i rättegångsreglerna ta ställning till rättshjälpsansökan genom beslut. Ordföranden får hänskjuta frågan till rätten.
6 I förevarande fall har ordföranden på tribunalens avdelning för överklaganden beslutat att använda sig av denna möjlighet.
7 Enligt artikel 94.2 och 94.3 i rättegångsreglerna gäller följande två villkor för att rättshjälp ska kunna beviljas. För det första ska sökanden på grund av sin ekonomiska situation helt eller delvis sakna möjlighet att betala kostnaderna för att biträdas och företrädas vid tribunalen. För det andra ska det inte vara uppenbart att sökandens talan inte kan upptas till sakprövning eller att den är ogrundad.
8 Vad gäller det första villkoret framgår det i förevarande fall av vad som anförts till stöd för rättshjälpsansökan att M åtminstone delvis saknar möjlighet att betala kostnaderna för att biträdas och företrädas av en advokat, med anledning av det förfarande vid tribunalen som följer av domen i det ovannämnda målet Omprövning M mot Emea.
9 Det ska därefter erinras om att tribunalen i domen i det ovannämnda målet M mot Emea, utan att inom ramen för förfarandet för omprövning ha motsagts av domstolen, inte bedömde att det var uppenbart att M:s överklagande inte kunde upptas till sakprövning eller att det var ogrundat.
10 Eftersom M inte ansöker om rättshjälp för att väcka en ny talan, utan endast för att kunna göra sin ståndpunkt gällande inom ramen för förfarandet vid tribunalen till följd av domen i det ovannämnda målet Omprövning M mot Emea, är det andra villkoret för att beviljas rättshjälp uppfyllt.
11 Det framgår av artikel 96.3 första och andra styckena i rättegångsreglerna att om den sökande i sin ansökan om rättshjälp själv har föreslagit en advokat, ska denne i beslutet om beviljande av rättshjälp utses att företräda den sökande, om det inte finns skäl att inte bekräfta sökandes val.
12 M har i förevarande fall föreslagit att advokaten Jean-Noël Louis utses att företräda honom. Tribunalen finner inte någonting som talar emot att advokaten Jean-Noël Louis utses.
13 I enlighet med artikel 96.3 tredje stycket i rättegångsreglerna kan det i ett beslut om beviljande av rättshjälp fastställas ett belopp som ska betalas ut till den advokat som utsetts att företräda sökanden eller en gräns som advokatens utlägg och arvode i princip inte får överskrida.
14 I förevarande fall ska M beviljas rättshjälp med ett belopp på högst 2 000 euro, på grundval av bestyrkande handlingar.
15 När en rättshjälpsansökan inges upphör, enligt artikel 96.4 i rättegångsreglerna, fristen för att väcka talan att löpa, till dess att beslutet om denna ansökan delges.
16 Redan innan denna sistnämnda bestämmelse infördes i rättegångsreglerna hade tribunalen bedömt att, för att säkerställa att en rättshjälpsansökan som ingavs utan biträde av en advokat fick ändamålsenlig verkan, den omständigheten att en sådan ansökan ingetts – innan talan väckts och inom den tidsfrist som föreskrivits för detta – skulle anses innebära att fristen för att väcka talan upphörde att löpa till dess att beslutet om rättshjälpsansökan hade delgetts sökanden (förstainstansrättens beslut av den 14 januari 1993 i mål T‑92/92 AJ, Lallemand-Zeller mot kommissionen, REG 1993, s. II‑31).
17 Följaktligen ska artikel 96.4 i rättegångsreglerna i förevarande fall tillämpas analogt på förfarandet vid tribunalen efter omprövning och återförvisning, på så sätt att den frist som föreskrivs i artikel 121c.1 i rättegångsreglerna upphör att löpa då en rättshjälpsansökan inges, till dess att förevarande beslut delges.
Mot denna bakgrund beslutar
FÖRSTAINSTANSRÄTTEN (avdelningen för överklaganden)
följande:
1) M beviljas rättshjälp.
2) Advokaten Jean-Noël Louis utses att företräda M i mål T‑12/08 P‑RENV‑RX.
3) Ett belopp motsvarande M:s kostnader för att biträdas och företrädas kommer att betalas ut till Jean-Noël Louis, på grundval av bestyrkande handlingar, med ett högsta belopp på 2 000 euro.
Luxemburg den 11 mars 2010
E. Coulon
M. Jaeger
Justitiesekreterare
Ordförande
* Rättegångsspråk: franska.
1 – Sekretessbelagda uppgifter är dolda.
Top