Avis juridique important
Yttrande från Regionkommittén om "Grönbok – Främjande av en europeisk ram för företagens sociala ansvar"
Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 192 , 12/08/2002 s. 0001 - 0005
Yttrande från Regionkommittén om "Grönbok - Främjande av en europeisk ram för företagens sociala ansvar"
(2002/C 192/01)
BAKGRUND
Kommissionens grönbok om främjandet av en europeisk ram för företagens sociala ansvar [KOM(2001) 366 slutlig].
Kommissionens beslut av den 25 juli 2001 att i enlighet med artikel 265 första stycket i EG-fördraget rådfråga Regionkommittén i ärendet.
Presidiets beslut av den 13 juni 2000 att ge utskott 5 - socialpolitik, folkhälsa, konsumentskydd, forskning, turism - ansvar för beredningen av ärendet.
Europeiska rådets slutsatser i Lissabon och Nice, där rådet betonade företagens sociala ansvar när det gäller sysselsättningen, anpassningen av arbetsförhållandena till den nya ekonomin samt arbetet med att uppnå målet att skapa en dynamisk, konkurrenskraftig och kunskapsbaserad ekonomi med en högre grad av social sammanhållning.
Det utkast till yttrande (CdR 345/2001 rév.) som antogs av utskott 5 den 19 november 2001. Föredragande: Constance Hanniffy, IRL-PPE, ledamot av Offaly County Council och Midlands Regional Authority, och Martine Buron(1), F-PSE, borgmästare i Châteaubriant.
Utgångspunkter
Företagens sociala ansvar har hittills varit något som har förts fram av stora företag. Det finns dock fortfarande mycket att göra för alla företag, även små och medelstora företag och den offentliga sektorn (inklusive regionala och lokala myndigheter) när det gäller att utveckla en praxis som är mer socialt ansvarstagande.
Socialt ansvar betyder mer än att bara uppfylla de rättsliga kraven.
Med beaktande av ovanstående antog Regionkommittén enhälligt följande yttrande vid sin 43:e plenarsession den 13-14 mars 2002 (sammanträdet den 14 mars).
1. Allmänna kommentarer
1.1. Regionkommittén välkomnar grönboken som ett viktigt steg mot ett Europa som präglas av socialt ansvarstagande, social sammanhållning och konkurrenskraft. Med grönboken inleds också en debatt om hur EU kan främja företagens sociala ansvar, hur man ökar acceptansen för denna princip och hur man drar största möjliga nytta av den erfarenhet som redan finns.
1.2. Kommittén är medveten om att kommissionen i grönboken har samlat resultatet av många tankar och diskussioner om hur företagen skall kunna uppmuntras att bidra till ett bättre samhälle. Boken kommer också i en tid då de styrande strukturerna står inför utmaningen att hantera en global ekonomi. Detta ger upphov till ett behov av nytänkande när det gäller förhållandet mellan företag och samhälle.
1.3. Kommittén godtar tanken att principen om företagens sociala ansvar bygger på principen om socialt partnerskap mellan företag, stater, icke-statliga organisationer, enskilda personer och det civila samhället. ReK erkänner också att de lokala och regionala myndigheterna kan spela en betydande roll när det gäller att bidra till utvecklingen av en praxis för företagens sociala ansvar.
1.4. Regionkommittén betonar att man måste dra en klar skiljelinje mellan sådana åtgärder som är grundade på företagens sociala ansvarstagande och sådana som är grundade på välgörenhet eller sponsring. Initiativet handlar om det sociala ansvaret.
1.5. Kommittén understryker att detta förslag enbart grundar sig på företagens frivilliga sociala ansvarstagande, samtidigt som man stöder kommissionens påpekande att företagens sociala ansvar emellertid inte skall "ersätta lagar och förordningar om sociala rättigheter eller miljöstandarder, däribland utvecklingen av ny lämplig lagstiftning".
1.6. Kommittén anser att det finns möjligheter till en bättre integrering av principerna om företagens sociala ansvar i befintlig EU-politik och EU-program, och att vissa av programmen skulle kunna användas för forskning samt främjande och fastställande av resultatnormer på området.
1.7. Kommittén anser att det är av stor vikt att de frågor som behandlas i grönboken omfattar både den privata och offentliga sektorn. Kommittén rekommenderar att förslaget till meddelande eller vitbok bör behandla den offentliga förvaltningens roll i större utsträckning, inklusive förvaltningen på lokal och regional nivå, i samband med att principerna om företagens sociala ansvar antas.
2. Regionkommitténs rekommendationer
2.1. Europeiska unionens roll och behovet av en europeisk ram
2.1.1. Företagens sociala ansvar grundar sig på företagens frivilliga deltagande, men EU skulle kunna tillhandahålla en ram för att öka medvetenheten, främja principerna om företagens sociala ansvar, stödja företagen och de offentliga myndigheterna i arbetet med att införliva goda arbetssätt samt att ta fram goda metoder.
2.1.2. Unionen skulle också kunna främja bättre forskning om hur företagens sociala ansvar påverkar produktiviteten eller särskilda målgrupper och sociala sektorer.
2.1.3. Kommittén rekommenderar kommissionen att genomföra en studie för att integrera förhållningssätt och metoder som avspeglar företagens sociala ansvar i gemenskapens budget.
2.1.4. Kommittén rekommenderar att de indikatorer som skall fastställas av gemenskapens arbetsgrupp för konsekvensbedömning i företagen skall anpassas och genomföras utan dröjsmål, om de bedöms vara lämpliga.
2.2. Att främja företagens sociala ansvar
2.2.1. ReK anser att företagens sociala ansvar bör behandlas som en investering och inte som en kostnad. Företagen skulle då lättare bli övertygade och medvetna om att det är affärsmässigt lönsamt att lägga resurser på detta. Kommittén anser att en undersökning bland konsumenterna behöver initieras på EU-nivå för att avgöra hur stort konsumentstöd det finns för produkter och tjänster som produceras av företag som tar socialt ansvar i syfte att bedöma de affärsmässiga fördelarna av investeringar i företagsansvar.
2.2.2. ReK rekommenderar vidare att man snarast möjligt gör en undersökning av företag som tar socialt ansvar för att avgöra hur stora konsekvenser företagens sociala ansvarstagande får för produktiviteten.
2.2.3. ReK anser att kommissionen bör utveckla och tillhandahålla en "verktygslåda" för företag och offentliga myndigheter som är övertygade om det sociala ansvarets nödvändighet och fördelar och som vill genomföra dessa principer på bästa möjliga sätt.
2.2.4. ESK anser det vara nödvändigt att undersöka behovet och den verkliga nyttan av att införa en märkning för socialt ansvar av varor och tjänster, även om en dylik märkning skulle öka konsumenternas medvetenhet. Kommittén är dock medveten om riskerna för missbruk av sådan märkning. Därför anser ReK att det - om man beslutar att införa en dylik märkning i offentlig eller privat regi - borde finnas möjlighet att övervaka märkningsnormerna, utveckla objektiva minimikriterier och kontrollera genomförandet för att upprätthålla tilltron till förfarandet och skydda konsumenten.
2.2.5. Det är viktigt att ta hänsyn till socialt marginaliserade grupper när företagens sociala ansvar utvecklas. Vissa medel borde anslås för kapacitetsuppbyggnad i sådana grupperingar för att underlätta utvecklingen av ett arbetssätt som är uppbyggt som ett partnerskap.
ReK rekommenderar att företagens sociala ansvar och kontakten mellan företag och marginaliserade grupper bör utvecklas genom att man i någon mån omfördelar anslag när så behövs.
2.3. Att tillvarata tidigare erfarenheter på bästa sätt
2.3.1. ReK anser att man måste tillvarata tidigare erfarenheter på bästa sätt och vidta en analys av bästa metoder som en grundläggande metod för att få företagssektorn att delta frivilligt.
2.3.2. ReK rekommenderar också att fallstudier från länder utanför EU tas med i denna process. Det skulle kunna ge nya infallsvinklar på hur man förenar företagande med social utveckling och därmed leda till ett konkurrenskraftigare Europa.
2.3.3. ReK anser att företagens sociala ansvar måste införlivas i formella och informella utbildningsstrukturer, och en samlad ansträngning bör göras för att införliva detta ämne i studieplanen för högskolestudier, särskilt studier i företagsekonomi och administration.
2.3.4. ReK vill betona företagens ansvar för att aktivt engagera sig i de anställdas fortbildning och utveckling. Det måste visas att företagen har mycket att vinna på att personalen får ett större ekonomiskt intresse i företaget samt får större kompetens och förmåga att anpassa sig till nya förhållanden till en följd av en strategi för livslångt lärande.
2.3.5. ReK vill framhålla att utveckling inom något av områdena miljö, sociala frågor, kultur eller ekonomi inte är en isolerad företeelse. Dessa områden hänger samman, och framsteg inom ett område leder till en positiv utveckling också inom några eller alla övriga områden.
2.3.6. ReK rekommenderar att kulturell utveckling nämns särskilt i grönboken. Sambandet mellan företagande och kulturell utveckling har redan konstaterats, och det kan leda fram till sociala förändringar och ökad ekonomisk aktivitet.
2.3.7. Regionkommittén är medveten om sambandet mellan företagens sociala ansvar och socialt kapital och vill gärna se en hänvisning till detta. "Socialt kapital handlar om vissa delar av ett samhälles organisation, t.ex. nätverk, normer och social tillit, som underlättar samordning och samarbete till gagn för båda parter" (Putnam, 1995).
Nyckelbegreppen är följande:
- Deltagande i sociala nätverk.
- Deltagande i demokratiska strukturer.
- Att minska sociala skillnader.
- Att utveckla tillit och samarbete.
Utvecklingen av socialt kapital leder till mer nätverksarbete, större tillit och ökad delaktighet samt slutligen till ett samhälle med större social sammanhållning.
2.3.8. ReK vill betona den roll som informations- och kommunikationsteknik spelar i samband med företagens sociala ansvar, särskilt hur effektivt denna teknik bidrar till ett snabbare flöde av information om goda metoder och ger företagen möjligheter till öppen kommunikation med anställda och närsamhället.
2.3.9. ReK rekommenderar att man betonar de positiva följderna av att företagen aktivt engagerar sig för hälsa och säkerhet. Frånvaro på grund av sjukdom eller skada innebär ett resursbortfall för företagen och hotar konkurrenskraften. En given del av företagens sociala ansvar är förebyggande strategier som åtgärdar orsakerna bakom ohälsa.
2.3.10. I dag läggs mycket arbete ut på underleverantörer. Företag bör uppmuntra sina underleverantörer att genomföra en sådan aktiv förebyggande strategi som beskrivs i ovanstående punkter.
2.3.11. Företagens personalpolitik bör återspegla företagens sociala ansvar och behoven av fortbildning och utveckling. Företag bör uppmuntras att införliva företagens sociala ansvar i de anställdas fortbildningsprogram.
2.3.12. ReK vill framhålla att de små och medelstora företagen kommer att spela en nyckelroll. ReK inser att de stora företagen kanske blir de första som tar ett större socialt ansvar än tidigare, men vi anser att de små och medelstora företagen har en unik ställning när det gäller att samarbeta med lokalsamhället och utveckla en företagarkultur. De anställdas koppling till närmiljön är en viktig faktor när det gäller att underlätta en aktiv dialog mellan små och medelstora företag och det civila samhället. Små och medelstora företag kommer att behöva strukturerat stöd inom ramen för befintliga anslag, eftersom de kort på sikt har sämre förutsättningar för att ta socialt ansvar.
2.3.13. ReK anser att man måste betona mentorskap som ett exempel på företagens sociala ansvarstagande. Aktiva kontakter med nystartade företag leder till ett samhälle präglat av mer nytänkande och företagaranda, och det leder i sin tur till större lönsamhet för etablerade företag.
2.4. De regionala och lokala myndigheternas roll för att främja företagens sociala ansvarstagande
2.4.1. Rek vill framhålla att lokala och regionala myndigheter redan spelar en viktig roll i många initiativ för att främja företagens sociala ansvarstagande. Det gäller särskilt följande:
- Att utveckla lokala sociala partnerskap mellan företag, den tredje sektorn och socialt marginaliserade grupper.
- Utveckling av offentlig-privata partnerskap med betoning på effekterna i lokalsamhället.
- Lokala utmärkelser/benchmarking.
- Stöd till små och medelstora företag.
- Att utveckla lokala kulturinitiativ med anknytning till företag.
- Att definiera vilka lokala svaga grupper som behöver företagens uppmärksamhet.
- Öka medvetenheten om sambandet mellan samhällsutveckling och ekonomisk utveckling.
- Samordning av fortbildning/livslångt lärande.
- Att leda utveckling av informations- och kommunikationsteknik.
2.4.2. De lokala och regionala myndigheternas roll när det gäller ekonomisk och social planering bör framhållas. De har ett särskilt ansvar när det gäller att inrätta permanenta strukturer för informationsutbyte, dialog och projektutformning där både företagen (företrädda av arbetsmarknadens parter) och övriga samhällsaktörer deltar, framför allt på områdena för yrkesutbildning, sysselsättning, bekämpning av social utslagning och miljöskydd. Företrädare för näringslivet borde uppmanas att delta i den planering som rör deras område, exempelvis utarbetandet av lokala Agenda 21.
Strukturfonderna, särskilt ESF, skulle kunna användas för att ge dessa strukturer som bidrar till ökad delaktighet stöd och hjälpa dem att utveckla innovativa projekt. Gemenskapsinitiativen Urban och Equal skulle även kunna omfatta lokala insatser för att främja företagens sociala ansvar.
Man bör fästa särskilt uppmärksamhet vilka följder omstruktureringen av företag får för regioner och kommuner. De lokala och regionala myndigheterna bör bidra till att det skapas grupper för "strategisk övervakning" för att såväl uppskatta följderna av förutsägbara förändringar inom företagen som att skapa acceptabla villkor för alla berörda parter i samband med dessa förändringar.
Säkerhetsfrågor kopplade till företagen och deras verksamhet bör också ges största möjliga uppmärksamhet.
2.4.3. De lokala och regionala myndigheternas roll när det gäller ekonomisk och social planering bör framhållas, med särskild tonvikt på att skapa dialog mellan företag och samhälle och därigenom minska risken för framtida konflikter när det kommer till förändringar av företagens verksamhet.
2.4.4. Lokala och regionala myndigheter fortsätter att lägga ut mycket av sin verksamhet på externa leverantörer och har dessutom egna bolag. De utgör också - vilket redan framhållits vid flera tillfällen - en av de största arbetsgivarna på lokal nivå. De lokala myndigheterna genomför dessutom åtgärder vad gäller lokalt samarbete som syftar till att utveckla lokala myndigheter i tredje land. Kommittén skulle välkomna ett stöd från EU till pilotprojekt som syftar till att utarbeta indikatorer som gör det lättare för de lokala och regionala förvaltningarna att fastställa en etisk budget. ReK förstår att lokala och regionala myndigheter kan visa vägen när det gäller att främja bra metoder för företagens sociala ansvar, genom att se till att de väger in denna fråga vid inköp och upphandling. För att stödja denna process vill ReK uppmuntra lokala och regionala myndigheter att instifta utmärkelser för lokala goda exempel på företags sociala ansvarstagande. Det kan främja goda metoder.
Bryssel den 14 mars 2002.
Regionkommitténs
ordförande
Albert Bore
(1) Ledamot av ReK fram till och med den 25 januari 2002.
Top