Mål C‑163/09
Repertoire Culinaire Ltd
mot
The Commissioners for Her Majesty’s Revenue and Customs
(begäran om förhandsavgörande från
First-tier Tribunal (Tax Chamber))
”Direktiv 92/83/EEG – Harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker – Artikel 20 första strecksatsen och artikel 27.1 e och f – Matlagningsvin, matlagningsportvin och matlagningscognac”
Sammanfattning av domen
1. Bestämmelser om skatter och avgifter – Harmonisering av lagstiftning – Punktskatter – Direktiv 92/83 – Alkohol och alkoholdrycker – Etylalkohol – Begrepp Matlagningsvin och matlagningsportvin – Omfattas
(Rådets direktiv 92/83, artikel 20 första strecksatsen)
2. Bestämmelser om skatter och avgifter – Harmonisering av lagstiftning – Punktskatter – Direktiv 92/83 – Alkohol och alkoholdrycker – Befrielse från den harmoniserade punktskatten – Matlagningsvin, matlagningsportvin och matlagningscognac som används för framställning av livsmedel
(Rådets direktiv 92/83, artikel 27.1 e och f)
3. Bestämmelser om skatter och avgifter – Harmonisering av lagstiftning – Punktskatter – Direktiv 92/83 – Alkohol och alkoholdrycker – Befrielse från den harmoniserade punktskatten – Matlagningsvin, matlagningsportvin och matlagningscognac som används för framställning av livsmedel
(Rådets direktiv 92/83, artikel 27.1)
4. Bestämmelser om skatter och avgifter – Harmonisering av lagstiftning – Punktskatter – Direktiv 92/83 – Alkohol och alkoholdrycker – Befrielse från den harmoniserade punktskatten – Befrielse enligt artikel 27.1 i direktivet
(Rådets direktiv 92/83, artikel 27.1)
1. Artikel 20 första strecksatsen i rådets direktiv 92/83 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker ska tolkas så, att definitionen av ”etylalkohol” i denna bestämmelse är tillämplig på matlagningsvin och matlagningsportvin.
Den omständigheten att matlagningsvinet och matlagningsportvinet som sådana anses utgöra ätbara beredningar som omfattas av kapitel 21 i den kombinerade nomenklatur som fogats som bilaga till förordning nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens förordning nr 2587/91, och att matlagningsvin och matlagningsportvin är otjänliga att konsumera som drycker, saknar betydelse för nämnda bestämmelses tillämplighet på den etylalkohol som ingår däri.
(se punkterna 26, 27 och 30 samt punkt 1 i domslutet)
2. En befrielse från den harmoniserade punktskatten för matlagningsvin, matlagningsportvin och matlagningscognac som används för framställning av livsmedel kan omfattas av artikel 27.1 f i direktiv 92/83 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker.
Sådana varor kan endast omfattas av bestämmelsen i artikel 27.1 e i nämnda direktiv om de används vid framställning av smakämnen för tillverkning av livsmedel och alkoholfria drycker.
(se punkterna 33, 34 och 36 samt punkt 2 i domslutet)
3. Den enhetliga tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 92/83 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker innebär att beslut om att en vara är punktskattepliktig eller befriad från sådan skatt i en medlemsstat i princip ska erkännas av de övriga medlemsstaterna. En motsatt tolkning skulle äventyra genomförandet av syftet med nämnda direktiv och även kunna hindra den fria rörligheten för varor.
Sålunda gäller att för det fall sådana varor som det matlagningsvin, det matlagningsportvin och den matlagningscognac, vilka inte har ansetts skattepliktiga till punktskatt eller vilka har ansetts befriade från sådan skatt enligt direktiv 92/83 och släppts för konsumtion i den medlemsstat där de tillverkats, är avsedda att saluföras i en annan medlemsstat, ska sistnämnda stat behandla dessa varor identiskt inom sitt territorium, såvida det inte finns konkreta, objektiva och kontrollerbara kriterier som visar att den förstnämnda medlemsstaten inte har gjort en riktig tillämpning av bestämmelserna i direktivet, eller att det enligt artikel 27.1 i direktivet är motiverat att vidta åtgärder för att förhindra skatteflykt, skatteundandragande eller missbruk när det gäller befrielse från punktskatt samt att säkerställa en riktig och smidig tillämpning av sådan befrielse.
(se punkterna 41, 42 och 45 samt punkt 3 i domslutet)
4. Artikel 27.1 f i direktiv 92/83 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker ska tolkas så, att beviljandet av den befrielse från punktskatt som föreskrivs i denna bestämmelse får villkoras av krav som uppställs i en nationell lagstiftning – nämligen en avgränsning av den personkrets som har rätt att ansöka om återbetalning, en frist på fyra månader för att inge en sådan ansökan samt fastställandet av ett minimibelopp avseende återbetalning – endast om det av konkreta, objektiva och kontrollerbara omständigheter framgår att dessa krav behövs för att säkerställa en riktig och smidig tillämpning av nämnda befrielse samt för att förhindra skatteflykt, skatteundandragande eller missbruk. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva huruvida detta är fallet när det gäller de krav som uppställs i denna lagstiftning.
Skattebefrielse för de varor som avses i artikel 27.1 i nämnda direktiv utgör nämligen huvudregel, medan ett beslut att inte medge befrielse utgör ett avsteg från denna. Vidare kan inte den befogenhet som medlemsstaterna ges att fastställa villkor enligt artikel 27.1 i syfte att säkerställa en riktig och smidig tillämpning av sådan befrielse och förhindra skatteflykt, skatteundandragande eller missbruk påverka den ovillkorliga karaktären av den skyldighet att medge befrielse som föreskrivs i den bestämmelsen.
(se punkterna 51 och 56 samt punkt 4 i domslutet)
DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen)
den 9 december 2010 (*)
”Direktiv 92/83/EEG – Harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker – Artikel 20 första strecksatsen och artikel 27.1 e och f – Matlagningsvin, matlagningsportvin och matlagningscognac”
I mål C‑163/09,
angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, framställd av First-tier Tribunal (Tax Chamber) (Förenade kungariket) genom beslut av den 24 april 2009, som inkom till domstolen den 8 maj 2009, i målet
Repertoire Culinaire Ltd
mot
The Commissioners for Her Majesty’s Revenue and Customs,
meddelar
DOMSTOLEN (tredje avdelningen)
sammansatt av avdelningsordföranden K. Lenaerts samt domarna D. Šváby, R. Silva de Lapuerta (referent), E. Juhász och J. Malenovský,
generaladvokat: J. Kokott,
justitiesekreterare: handläggaren N. Nanchev,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 10 juni 2010,
med beaktande av de yttranden som avgetts av:
– Repertoire Culinaire Ltd, genom P. Dewast, avocat, och H. Mercer, barrister,
– Frankrikes regering, genom B. Cabouat, i egenskap av ombud,
– Polens regering, genom M. Dowgielewicz, i egenskap av ombud,
– Portugals regering, genom L. Inez Fernandes, i egenskap av ombud,
– Europeiska kommissionen, genom R. Lyal och A. Sauka, båda i egenskap av ombud,
och efter att den 15 juli 2010 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,
följande
Dom
1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 20 första strecksatsen och artikel 27.1 e och f i rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker (EGT L 316, s. 21; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 100).
2 Begäran har framställts i ett mål mellan Repertoire Culinaire Ltd (nedan kallat Repertoire Culinaire) och Commissioners for Her Majesty’s Revenue and Customs (nedan kallade Commissioners), angående lagstiftningen om beskattning av alkohol som ingår i matlagningsvin, matlagningsportvin och matlagningscognac.
Tillämpliga bestämmelser
Unionslagstiftningen
3 Skälen 3, 4, 18–20, 22 och 23 i direktiv 92/83 har följande lydelse:
”För att den inre marknaden skall fungera väl är det viktigt att bestämma gemensamma definitioner för alla produkter i fråga.
Det är praktiskt att basera dessa definitioner på dem som angivits i den Kombinerade tull- och statistiknomenklatur som är i kraft vid den tidpunkt då detta direktiv antas.
…
Medlemsstaterna bör tillåtas att återbetala punktskatten på alkoholdrycker som har blivit otjänliga för konsumtion.
Det är nödvändigt att på gemenskapsnivå fastställa de skattebefrielser som tillämpas på varor som transporteras mellan medlemsstater.
Det är dock möjligt att ge medlemsstaterna valmöjlighet att tillämpa skattebefrielse bunden till slutanvändning inom deras territorium.
…
Medlemsstaterna bör inte berövas medlen för att bekämpa sådant skatteundandragande, skatteflykt eller missbruk som kan uppkomma på de områden där befrielserna gäller.
Medlemsstaterna bör tillåtas att genomföra de i detta direktiv föreskrivna skattebefrielserna genom återbetalning.
4 I artikel 19.1 i detta direktiv föreskrivs följande:
”Medlemsstaterna skall tillämpa punktskatt på etylalkohol i enlighet med detta direktiv.”
5 I artikel 20 i samma direktiv föreskrivs följande:
”I detta direktiv avses med ’etylalkohol’
– varor som har en faktisk alkoholhalt som överstiger 1,2 volymprocent och är hänförliga till KN-nummer 2207 och 2208, även om dessa produkter utgör en del av en vara som ryms inom ett annat kapitel av Kombinerade nomenklaturen,
…”
6 Artikel 27.1 e och f i nämnda direktiv har följande lydelse:
”1. Medlemsstaterna skall befria de varor som omfattas av detta direktiv från den harmoniserade punktskatten på villkor som de skall fastställa i syfte att säkerställa en riktig och smidig tillämpning av sådan befrielse och förhindra skatteflykt, skatteundandragande eller missbruk i följande fall:
…
e) Varorna används vid framställning av smakämnen för tillverkning av livsmedel och alkoholfria drycker med en alkoholhalt som inte överstiger 1,2 volymprocent,
f) Varorna används direkt eller som en beståndsdel i halvfabrikat för framställning av livsmedel, fyllda eller ej, om i varje enskilt fall alkoholhalten inte överstiger 8,5 liter ren alkohol per 100 kg av halvfabrikat avsedda för choklad och 5 liter ren alkohol per 100 kg av halvfabrikat avsedda för övriga varor.”
7 Enligt artikel 27.6 i direktiv 92/83 gäller följande:
”Medlemsstaterna skall ha frihet att genomföra de undantag som nämns ovan med hjälp av återbetalning av erlagd punktskatt.”
Den nationella lagstiftningen
8 I section 4 i 1995 års finanslag (Finance Act 1995) föreskrivs en mekanism för återbetalning av punktskatt som erlagts för skattepliktig alkohol när denna används för tillverkning av livsmedel som innehåller upp till 5 liter alkohol per 100 kilogram livsmedel.
9 Återbetalning sker på ansökan av vissa personkategorier och beviljas inte för belopp som understiger 250 GBP.
Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna
10 Repertoire Culinaire är en livsmedelsgrossist.
11 Den 10 juli 2002 kontrollerades ett dragfordon med släp av tjänstemän vid Commissioners inom tullkontrollområdet i Coquelles (Frankrike).
12 Fordonets förare kunde beträffande fordonslasten förete en handling som utvisade att lasten bestod av elva pallar med matlagningsvin samt att Repertoire Culinaire var konsignatarie.
13 Den tjänsteman som genomförde kontrollen av lasten konstaterade att denna omfattade 2 800 liter vitt vin med en alkoholhalt på 11 volymprocent, 2 800 liter rött vin med en alkoholhalt på 11 volymprocent, 160 liter portvin med en alkoholhalt på 19 volymprocent, och 80 liter cognac med en alkoholhalt på 40 volymprocent.
14 Dessa varor kvarhölls då det inte visats att behöriga myndigheter i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland hade tagit ut punktskatt på dem.
15 National Discreditation Team (nationella enheten för utredning av alkoholbeslag) slog efter avslutad utredning fast att de beslagtagna alkoholdryckerna innehöll ”ingredienser”.
16 Utredningen medförde att varorna togs i beslag den 16 juli 2002 såsom övergivet gods.
17 Repertoire Culinaire underrättades i skrivelse samma dag om beslaget och begärde den 2 augusti att varorna skulle återlämnas.
18 Commissioners avslog denna begäran den 28 augusti 2002.
19 Repertoire Culinaire begärde omprövning av detta avslagsbeslut.
20 Commissioners underrättade Repertoire Culinaire i skrivelse av den 17 oktober 2002 om att beslutet att inte återlämna varorna till Repertoire culinaire hade omprövats, och att denna omprövning inte föranledde någon ändring av beslutet eftersom varorna
